Den norska pianisten Leif Ove Andsnes är en av världens mest framstående och efterfrågade konsertpianister. Han gjorde sin debut med Kungliga Filharmonikerna i Stockholms konserthus 1992 med Griegs pianokonsert. Sedan dess har den nu 43-årige världspianisten återkommit vid ett flertal tillfällen, och den kommande säsongen gästar han Stockholms konserthus vid inte mindre än tre tillfällen.
När Lyssna fångar honom för en pratstund över telefon en förmiddag i början av april, befinner han sig i London för att göra två solokvällar i Wigmore Hall. Det är mycket som har hänt sedan de tidiga åren, säger han. Han har spelat på alla stora scener över världen och tycker att relationen med konsertarrangörerna och konserthusen blivit allt viktigare.
– Jag har besökt Stockholms konserthus och Kungliga Filharmonikerna flera gånger och vi har haft ett väldigt bra samarbete. Därför blev jag glad, när den här möjligheten att få göra tre olika konserter under en och samma säsong öppnade sig.
Andsnes berättar med både värme och intensitet i rösten hur den första konserten med Kungliga Filharmonikerna blev som en ”Eye Opener” för honom.
– Jag hade samma vecka debuterat med Berlins filharmoniker och Neeme Järvi. I den konserten gjorde vi en Grieg som var extrovert och storslagen. När jag kom till Kungliga Filharmonikerna och Paavo Berglund fick musiken en helt annan och mer kammarmusikalisk atmosfär. Och båda versionerna var lika giltiga!
I Stockholms konserthus har han sedan dess gjort Lutosławskis krävande pianokonsert, Rachmaninovs första och Brahms andra pianokonserter. Dessutom ett unikt projekt med bildprojektioner tillsammans med den sydafrikanske konstnären Robin Rhode, ”Pictures Reframed”, med Musorgskijs musik till Tavlor på en utställning.
Hösten 2011 påbörjade han sitt nya stora projekt – ”The Beethoven Journey”. En flerårig musikalisk resa med Beethoven både som guide och medpassagerare. Andsnes kommer att göra ett stort antal konserter, men också spela in Beethovens samtliga fem pianokonserter med Mahler Chamber Orchestra.
Vid sin första konsert i Stockholms konserthus tillsammans med Kungliga Filharmonikerna och Sakari Oramo i september, handlar det om Beethovens femte pianokonsert. En konsert han gjorde tillsammans med orkestern första gången redan 1999. Jag undrar om det har hänt något med den här konserten inom honom sedan dess.
– Ärligt talat vet jag inte! Första och tredje konserterna är nu utgivna i den nya serien, och jag är fortfarande helt uppe i arbetet med andra och fjärde konserten. Därefter kommer femte, som jag börjar göra på konsert under hösten.
Men det är generellt annorlunda, säger Andsnes med begrundan i rösten, som märks till och med över telefon. Som ung fascinerades han av Beethovens starka energi och de abrupta kasten, men med åren har han alltmer gripits av de mänskliga aspekterna av Beethovens musik.
– Ja, de långsamma satserna som breder ut sig och vill något stort. Hans starka tro på att musik erbjuder en möjlighet att åstadkomma någonting, göra skillnad. Han tar oss i nacken och säger: ”Det här är viktigt!”
Ett av målen med ”The Beethoven Journey”, säger Leif Ove Andsnes, är att uppleva musiken från flera perspektiv. Ett uttryck för det är att han på de nya inspelningarna själv dirigerar orkestern. Vad betyder det för dig, undrar jag.
– När det fungerar som bäst ger det en starkt organisk känsla. Jag sitter på ett helt annat sätt mitt i dramat, inne i själva berättelsen. Det ställer samtidigt ett särskilt krav på att inte tappa fokus på pianospelet. Det är annorlunda att göra till exempel Mozart på det här sättet, där är musiken mer dialogiskt uppbyggd. Här integreras pianostämman på ett annat sätti orkestersatsen, vilket kräver stark koncentration.
Vid en recital i mars kommer Andsnes även att göra flera av Beethovens pianosonater, bland annat den berömda Appassionatan; lidelsefull musik med ett mörkt stråk som går genom hela verket. Att ge sig in i Beethovens värld av pianosonater är verkligen att göra en resa. Här finns både de stora äventyren och de vilsamma punkterna, blandat med humor och överraskande upptåg. Jag påpekar att jag tycker ”The Beehoven Journey” är ett välfunnet namn på hela projektet.
– Rubriken har faktiskt även en konkret betydelse! För jag gör ju inte bara en resa i Beethovens musik, utan också en fysisk resa med konserter där Beethovens musik får möta publik över hela världen.
Men det är inte endast Beethoven som står på programmet för Andsnes när han besöker Stockholms konserthus under säsongen. I januari möter vi honom tillsammans med den tyske barytonen Mathias Goerne i ett program de skapade inför Salzburgfestivalen 2011.
– Ja, vi utgick från Gustav Mahler och hans förfriska harmonik i Kindertotenlieder, Des Knaben Wunderhorn och Rückertlieder. Som kontrast valde vi sedan sånger ur Sjostakovitj Michelangelosvit som han skrev i slutet av sitt liv och har ett annorlunda uttryck, men också speglar och kompletterar Mahler på ett fascinerande sätt.
Leif Ove Andsnes har en lägenhet i Köpenhamn, men det är Bergen som är hans ”hemma”, där han bor tillsammans med Ragnhild Lothe som är hornist i Bergens symfoniorkester och mamma till dottern Sigrid som föddes 2010. Ofta brukar man säga att det är med livets erfarenheter man fyller musiken med innehåll. Hur har den nya livssituationen påverkat dig som konsertpianist?
– Förutom att jag försöker organisera annorlunda så att jag kan vara hemma lite längre perioder, har faktiskt hela min emotionella apparat blivit större! Jag både skrattar och gråter lättare. Men kanske viktigast av allt är att jag idag njuter mer av de enskilda ögonblicken.
Att leva i nuet har blivit allt viktigare för Andsnes. Själv kan jag inte låta bli att se fram emot att få höra den ödmjuke norske världspianisten, när han drar igång sin intensiva säsong i Stockholms konserthus med Beethovens Kejsarkonsert tillsammans med Kungliga Filharmonikerna och Sakari Oramo.
Göran Persson