Programkommentarer

Programkommentarer

Jag har alltid gillat att både läsa och skriva programkommentarer, eller verkkommentarer som de ofta kallas. När skrevs musiken? Vad var det för läge just då? Låg det några särskilda idéer bakom? Svaren på frågorna kan förhöja lyssnarupplevelsen och ge musiken ytterligare dimensioner. Här har jag samlat lite över 100 kommentarer jag skrivit för Konserthuset Stockholm/Kungliga Filharmonikerna, Uppsala Konsert & Kongress, Göteborgs symfoniker och Norrbottens kammarorkester.

 

Attahir Al Asr för stråkkvartett

Benjamin Attahirs Al Asr för stråkkvartett bygger på koranens 103:e kapitel om tid. ”Det är en eftermiddagsbön, och jag har försökt översätta atmosfären som uppstår just då till musik. Glittrande ljus, omslutande värme, luftens rörelser mot marken; jag var alldeles uppfylld av inre bilder när jag skrev den här musiken. ”

Atterberg Symfoni nr 5 d-moll

Atterberg menade att musikens själva grundämne var melodin. Om bara den var hållfast och god och kompositören i övrigt höll sig till de klassiska och romantiska musikidealen, var det en garanti för musikalisk kvalitet.

Bacewicz Pianokonsert

Grażyna Bacewicz 1909–69 Pianokonsert (1949) Allegro moderato Andante Molto allegro Speltid ca 23 min Den polska tonsättaren Grażyna Bacewicz var både firad och unikt framgångsrik som kvinnlig tonsättare under sin levnad. Hon tog examen i både violinspel och komposition vid konservatoriet i Warszawa och kombinerade sitt komponerande med livet som turnerande solist fram till mitten av 1950-talet. Därefter ägnade hon sig enbart åt att komponera. Bacewicz var också mycket skicklig

Bach Fantasia och fuga g-moll (arr Liszt); Beethoven Sonat nr 31; Liszt Études d’exécution transcendante

Den här programkommentaren skrev jag till en konsert med Daniil Trifonov i Konserthuset Stockholm.

Bach Klaverpartita D-dur

Johann Sebastian Bach komponerade tre samlingar klaversviter, sex franska sviter, sex engelska sviter och sex partitor. Ordet partita kommer från italienskan och betecknar att det också i det fallet rör sig om en musikalisk flersatsig svit. Instrumentet som musiken skrevs för var cembalo.

Bach Ricercar a 6, Arrangemang för orkester av Anton Webern

När Bach träffade Fredrik den store, kung i Preussen, amatörmusiker och kurfurste av Brandenburg fick Bach ett rätt originellt och klurigt tema som grund för att improvisera en fuga trestämmig fuga.

Bartók: Sonat för två pianon och slagverk

Béla Bartóks sonat för två pianon och slagverk förenar rytmisk energi med musikalisk förnyelse. Han uruppförde den själv tillsammans med sin andra hustru, Ditta Pásztory-Bartók, i januari 1938. Framgången var omedelbar och sonaten har sedan dess varit ett av Bartóks mest spelade och omtyckta verk.

Bartók: Stråkkvartett nr 5

När han komponerade den femte kvartetten, 1934, hade han hittat ett nytt förhållningssätt med influenser från äldre musik där Bachs kontrapunktik var en betydelsefull inspirationskälla.

Beautiful Screams – Norrbotten Neo

Franske dirigenten Pierre-André Valade dirigerade Neo i det här programmet med fokus på samtida vokalmusik.

Beethoven – Pianokonsert nr 3

Beethovens tredje pianokonsert är ett av pianolitteraturens stora mästerverk.

Beethoven Pianokonsert nr 4 G-dur

Beethovens fjärde pianokonsert börjar med några stillsamt sökande durackord som sedan utvecklas på ett makalöst poetiskt, dramatiskt, lekfullt och överraskande sätt.

Beethoven Pianosonat nr 4 Ess-dur op 7

Programkommentar till en konsert med Jonathan Biss i Konserthuset Stockholm

Beethoven Stråkkvartett nr 9 C-dur

Razumovskijkvartetterna tillhör Beethovens allra yppersta kammarmusikverk, även om de mottogs med skepsis av samtiden. Kritikerna menade att musiken var svår, närmast bisarr. Beethoven besvarade påhoppen i ett berömt uttalande med att kvartetterna inte var skrivna för dem, utan för framtiden. Vilket kom att visa sig helt sant. Den här livsbejakande sista Razumovskijkvartetten förebådar i vissa delar Beethovens sena kvartettskapande där han spränger alla gränser och konventioner.

Beethoven Symfoni nr 1

Ludwig van Beethoven, 1770-1827 Symfoni nr 1 C-dur Adagio molto – Allegro con brio Andante cantabile con moto Menuetto: Allegro molto e vivace Adagio – Allegro molto e vivace De nio symfonierna är själva stommen i Ludwig van Beethovens livsverk. De utgör helt unika och oändliga universum som kan utforskas om och om igen, det finns alltid nya saker att upptäcka. Beethoven var en känslomänniska. I brev förvrängde och lekte

Beethoven Symfoni nr 3, Eroica

I den här symfonin bryter Beethoven helt ny mark. De allra första kraftfulla ackorden i Eroican förbereder oss på att nu väntar ett stort verk om hjältemod, en heroisk symfoni. Beethoven utvecklar sedan det enkla treklangstemat till ett oändligt stort och fascinerande universum på ett sätt som aldrig någonsin tidigare.

Beethoven: Pianosonat C-dur op 2 nr 3 & Elva bagateller op 119

Beethoven komponerade sina tre första pianosonater opus 2 i stort sett samtidigt, 1796. Han tillägnade samlingen Joseph Haydn som under några år i början av 1790-talet hade varit hans lärare. Vilket för honom inte verkar ha haft särskilt stor betydelse. ”Han var en lärare som jag inte lärde mig något av”, var Beethovens lakoniska kommentar till det.

Beethoven: Pianosonater nr 30 & 31

Att höra Beethovens pianosonater är som att följa en livsresa. I de sista sonaterna lodar han djupt i sitt andliga inre och förmedlar en omisskännlig smärta och förtvivlan, men också glimtar av ljus och hopp.

Beethoven: Prometheus

Några år in på 1790-talet lämnade Beethoven födelsestaden Bonn och bosatte sig i Wien. Där etablerade han sig snabbt som en av stadens mest framstående kulturpersonligheter. Så när tidens store innovatör inom dansen, Salvatore Viganò, fick uppdraget av det wienska hovet att skapa en ny balett, engagerades Beethoven för att komponera musiken.

Beethovens 32 pianosonater

Ludwig van Beethovens 32 pianosonater är ett magnifikt äventyr som tar lyssnaren genom stormar och passion, lycka och avsked. Per Tengstrand spelade alla sonaterna under två koncentrerade konserthelger i Uppsala Konsert & Kongress. Förutom en intervju med Per Tengstrand skrev jag också verkkommentarerna.

Berg: Lulu-svit – starka begär och dunkla drifter

Den här programkommentaren skrev jag till en konsert med GöteborgsOperans orkester.

Berwald Symfoni g-moll ”Sinfonie sérieuse”

Sinfonie sérieuse fann ingen nåd hos kritikerna. Visserligen gick en del av kritiken ut på att framförandet var dåligt, men det hjälpte inte, katastrofen var ett faktum. Idag är det svårt att förstå det svala mottagandet, för här finns passionerad livfullhet som påminner om Beethoven, dramatik och innerlig intensitet, allt paketerat i en synnerligen händelserik orkestrering.

Boulanger Faust et Hélène

Tidigt stod det klart att Lilis musikaliska begåvning var exceptionell. Hon var yngre syster till Nadia Boulanger, också hon tonsättare men framförallt känd som en av 1900-talets mest inflytelserika pedagoger.

Brahms – Symfoni nr 4 e-moll

Brahms hade till en början motvind med sin fjärde symfoni. Tillfället är omtalat när han första gången presenterade den i pianoutdrag för en skara inbjudna gäster och vänner. "Det känns som jag har blivit spöad av två fruktansvärt intelligenta personer” tyckte kritikern Eduard Hanslick.

Brahms: Sex stycken op 118

Johannes Brahms var mycket skicklig pianist och mot slutet av sin karriär återupptog han sin verksamhet med att komponera mindre stycken för piano solo.

Britten: Simple Symphony

Benjamin Britten ville livet igenom hålla barn- och ungdomsårens oskuldsfulla förhållningssätt till musiken levande. En stor del av det vi hör i Simple Symphony komponerade han redan mellan tio och tretton års ålder.

Byström Persuasion

Britta Byström, född 1977 Persuasion (2004) Inledningen breder ut sig som en sirlig väv av stämmor. Plötsliga infall skapar revor i den vackra ytan och intensiteten byggs upp och blir allt starkare. Snart rusar musiken fram som en stor kraftfull våg. Men kraften avtar och snart breder musiken ut sig som ett glittrande klanghav. Träblåsarnas spröda ackord får snart sällskap av stråkarna och tempot ökar inför den avslutande finalen. Britta

Chabrier: Bourrée fantasque

Emmanuel Chabrier 1841–94 Bourrée fantasque (1891) arr Felix Mottl Speltid ca 6 min Det var först när Emmanuel Chabrier började närma sig fyrtio som han på heltid fick ägna sig åt att komponera och dirigera. Han var utbildad jurist och jobbade under flera år på det franska inrikesministeriet i Paris. Samtidigt hade han framgångar med den komiska operan L'étoile och operetten Une éducation manquée. Under en resa till München tillsammans

Chopin Scherzon

Det mest kända av Chopins fyra scherzon är nummer två i b-moll/Dess-dur. Tonarterna är lika dominerande och är så kallade parallelltonarter med samma antal förtecken, därför brukar båda också anges. Robert Schumann liknade det här scherzot vid en dikt av Lord Byron: ”Så fyllt av ömhet, mod, kärlek och förakt”.

Debussy: En blanc et noir

Musik full av liv och energi, men också påverkad av första världskrigets fasor.

Dukas: Trollkarlens lärling

Paul Dukas 1865–1935 Trollkarlens lärling (1897) Speltid ca 13 min Paul Dukas Trollkarlens lärling är en symfonisk dikt efter en litterär ballad av Goethe. Lärlingen får i berättelsen uppdrag av mästertrollkarlen att fylla ett kar med vatten. Det är tungt och lärlingen tröttnar, men minns snart en trollformel som förvandlar en kvast till tjänare. Till en början går det bra och kvasten bär vattenhinkarna, men när vattnet stiger över alla

Dvorák Rusalka-fantasi

Runt förra sekelskiftet var intresset för mystik och sagovärldar stort och den tjeckiske poeten Jaroslav Kvapils saga för vuxna om vattennymfen Rusalka tilltalade Antonín Dvorák. Den praktfulla inledningen till Manfred Honecks och Tomás Illes fantasi med musik ur Dvoráks opera Rusalka är hämtad från andra aktens bal.

Dvorák Stråkkvartett nr 14 Ass-dur

I den fjortonde stråkkvartetten har Dvorák lämnat alla musikaliska spår av Amerika bakom sig. Nu är han både geografiskt och musikaliskt tillbaka i hembygden, hans ständigt närvarande inspirationskälla.

Dzenitis: Mara

Andris Dzenitis född 1978 Mara (2018) Mara är den högsta gudinnan i den lettiska mytologin. Hon är ansvarig för födelse och död, för all materia och substans, luften, vattnet, rymden. Mara är början och slutet – och ett mysterium. Den lettiske tonsättaren Andris Dzenitis har sökt rötterna i sitt lands antika historia, symboler och tecken, ordspråk och legender. Mycket lever kvar i dagens Lettland i form av dekorationer och symboler

Elgar Symfoni nr 1 op 55

”Avsikten är att det ska kännas enkelt, ädelt och upphöjt, som ett övertygande idealistiskt kall, inte av tvång eller på kommando, utan något som står över vardagens leda”, skrev Elgar om sin första symfoni.

Fagerlund: Stråkkvartett nr 1 ”Verso l’interno”

Sebastian Fagerlund har under de senaste åren etablerat sig som en av de mest intressanta unga finska tonsättarna. Hans musik är rik på klangvalörer och karaktäriseras gärna av snabba flöden och hög intensitet där rytmiskt avancerade avsnitt möts av melodisk sprödhet och lyriska uttryck. Skrivet till en konsert med Meta4 String Quartet i Grünewaldsalen.

Farrenc: Uvertyr nr 2 Ess-dur

Louise Farrenc 1804–75 Uvertyr nr 2 Ess-dur (1834) Speltid ca 7 min En tonsättare som fått alltmer uppmärksamhet och ses allt oftare på repertoaren är Louise Ferrenc, vilket sannerligen också är välförtjänt. Hon var en framstående profil i 1800-talets franska musikliv, verksam som tonsättare men också briljant konsertpianist och under trettio år professor vid det anrika konservatoriet i Paris, där hon själv hade studerat för giganter som Ignaz Moscheles och

Fauré, Lindgren, Sjostakovitj

Verkkommentarerna skrev jag till en konsert i oktober 2015 med Patrik Swedrup violin, Daniel Holst cello och Stefan Lindgren piano. Alla är pianomedlemmar i Kungliga Filharmonikerna.

Genesis – Martin Fröst

Genesis var en surrealistisk tidsresa som rörde sig sömlöst fram och tillbaka genom musikhistorien. Projektet fick sin fullskaliga premiär i Stockholms Konserthus med Kungliga Filharmonikerna. Jag skrev den här texten i programmet i samband med konserten. Musiken spelades även in på CD med titeln Roots (Sony).

Glinka, Mozart, Tjajkovskij

Den här kommentaren skrev jag på uppdrag av Konserthuset Stockholm inför en konsert med Kungliga Filharmonikerna och dirigenten Semyon Bychkov hösten 2017.

Gruber: Busking för trumpet, ackordeon (dragspel), banjo och stråkorkester

Den österrikiske tonsättaren H K Gruber har en förmåga att skruva till musiken på ett sätt som ger den en humoristisk dimension, samtidigt som det är på allvar. I Busking som betyder ungefär gatumusik, får vi höra trumpetsolisten först spela med bara munstycket, som om han försöker locka till sig åhörare från gatan.
Laddar in …