Programkommentarer

Jag har alltid gillat att både läsa och skriva verkkommentarer. När skrevs musiken? Vad var det för läge just då? Var det några särskilda idéer som låg bakom? Svaren på frågorna kan förhöja lyssnarupplevelsen och ge musiken ytterligare dimensioner. Här har jag samlat några verkkommentarer jag skrivit för Stockholms Konserthus och Uppsala Konsert & Kongress.

 

Alban Berg: Lulu-svit – starka begär och dunkla drifter

Den här programkommentaren skrev jag till en konsert med GöteborgsOperans orkester.
Läs Mer …

Andris Dzenitis: Mara

Andris Dzenitis född 1978 Mara (2018) Mara är den högsta gudinnan i den lettiska mytologin. Hon är ansvarig för födelse och död, för all materia och substans, luften, vattnet, rymden. Mara är början och slutet – och ett mysterium. Den lettiske tonsättaren Andris Dzenitis har sökt rötterna i sitt lands antika historia, symboler och tecken, ordspråk och legender. Mycket lever kvar i dagens Lettland i form av dekorationer och symboler
Läs Mer …

Arthur Honegger: Rugby – symfonisk sats

Arthur Honegger var schweizare men verksam i Frankrike hela sitt liv. Han ingick i den framträdande tonsättargruppen Les Six som vände sig mot romantiken och impressionismen och i stället ville föra in vardagen i musiken och på scenen.
Läs Mer …

Aviya Kopelman: Hidden place

Aviya Kopelman är uppväxt i Jerusalem och Tel Aviv och en av Israels ledande tonsättare. Stråkkvartett är något av hennes favoritbesättning och hon har tidigare samarbetat med amerikanska Kronoskvartetten. Idén till Hidden place uppstod i samband med ett för henne ovanligt inspelningsprojekt av ”icke klassiska” sånger. De olika sångerna har fått bilda utgångspunkt för kvartettens fem satser.
Läs Mer …

Bach: Fantasia och fuga g-moll (arr Liszt), Beethoven: Sonat nr 31, Liszt: Études d’exécution transcendante

Den här programkommentaren skrev jag till en konsert med Daniil Trifonov i Stockholms Konserthus.
Läs Mer …

Bartók: Sonat för två pianon och slagverk

Béla Bartóks sonat för två pianon och slagverk förenar rytmisk energi med musikalisk förnyelse. Han uruppförde den själv tillsammans med sin andra hustru, Ditta Pásztory-Bartók, i januari 1938. Framgången var omedelbar och sonaten har sedan dess varit ett av Bartóks mest spelade och omtyckta verk.
Läs Mer …

Bartók: Stråkkvartett nr 5

När han komponerade den femte kvartetten, 1934, hade han hittat ett nytt förhållningssätt med influenser från äldre musik där Bachs kontrapunktik var en betydelsefull inspirationskälla.
Läs Mer …

Beautiful Screams – Norrbotten Neo

Franske dirigenten Pierre-André Valade dirigerade Neo i det här programmet med fokus på samtida vokalmusik.
Läs Mer …

Beethoven – Pianokonsert nr 3

Beethovens tredje pianokonsert är ett av pianolitteraturens stora mästerverk.
Läs Mer …

Beethoven Pianosonat nr 4 Ess-dur op 7

Programkommentar till en konsert med Jonathan Biss i Konserthuset Stockholm
Läs Mer …

Beethoven: Pianosonat C-dur op 2 nr 3 & Elva bagateller op 119

Beethoven komponerade sina tre första pianosonater opus 2 i stort sett samtidigt, 1796. Han tillägnade samlingen Joseph Haydn som under några år i början av 1790-talet hade varit hans lärare. Vilket för honom inte verkar ha haft särskilt stor betydelse. ”Han var en lärare som jag inte lärde mig något av”, var Beethovens lakoniska kommentar till det.
Läs Mer …

Beethoven: Pianosonater nr 30 & 31

Att höra Beethovens pianosonater är som att följa en livsresa. I de sista sonaterna lodar han djupt i sitt andliga inre och förmedlar en omisskännlig smärta och förtvivlan, men också glimtar av ljus och hopp.
Läs Mer …

Beethoven: Prometheus

Några år in på 1790-talet lämnade Beethoven födelsestaden Bonn och bosatte sig i Wien. Där etablerade han sig snabbt som en av stadens mest framstående kulturpersonligheter. Så när tidens store innovatör inom dansen, Salvatore Viganò, fick uppdraget av det wienska hovet att skapa en ny balett, engagerades Beethoven för att komponera musiken.
Läs Mer …

Beethovens 32 pianosonater

Ludwig van Beethovens 32 pianosonater är ett magnifikt äventyr som tar lyssnaren genom stormar och passion, lycka och avsked. Per Tengstrand spelade alla sonaterna under två koncentrerade konserthelger i Uppsala Konsert & Kongress. Förutom en intervju med Per Tengstrand skrev jag också verkkommentarerna.
Läs Mer …

Benjamin Attahir: Al Asr för stråkkvartett

Benjamin Attahirs Al Asr för stråkkvartett bygger på koranens 103:e kapitel om tid. ”Det är en eftermiddagsbön, och jag har försökt översätta atmosfären som uppstår just då till musik. Glittrande ljus, omslutande värme, luftens rörelser mot marken; jag var alldeles uppfylld av inre bilder när jag skrev den här musiken. ”
Läs Mer …

Benjamin Britten: Simple Symphony

Benjamin Britten ville livet igenom hålla barn- och ungdomsårens oskuldsfulla förhållningssätt till musiken levande. En stor del av det vi hör i Simple Symphony komponerade han redan mellan tio och tretton års ålder.
Läs Mer …

Berwald Symfoni g-moll ”Sinfonie sérieuse”

Sinfonie sérieuse fann ingen nåd hos kritikerna. Visserligen gick en del av kritiken ut på att framförandet var dåligt, men det hjälpte inte, katastrofen var ett faktum. Idag är det svårt att förstå det svala mottagandet, för här finns passionerad livfullhet som påminner om Beethoven, dramatik och innerlig intensitet, allt paketerat i en synnerligen händelserik orkestrering.
Läs Mer …

Charles Ives – Symfoni nr 2

I andra symfonin driver den amerikanske tonsättaren Charles Ives inte sina experiment så långt som i flera senare verk, men den sinnrika mixen av olika musikaliska element är likväl ytterst påtaglig.
Läs Mer …

Christian Lindberg Memories from a Cloud & Allan Pettersson symfoni nr 4

Den här texten skrev jag till en konsert i Stockholms Konserthus då Christian Lindberg dirigerade Kungliga Filharmonikerna i uruppförandet av sin egen Memories from a Cloud och Allan Petterssons fjärde symfoni.
Läs Mer …

Debussy: En blanc et noir

Musik full av liv och energi, men också påverkad av första världskrigets fasor.
Läs Mer …

Dmitrij Sjostakovitj – Symfoni nr 15 A-dur

När Dmitri Sjostakovitj komponerade sin femtonde symfoni, den som skulle bli hans sista, var han redan var mycket sjuk. Det tog honom ändå bara en dryg månad att få den klar, trots att det är ett verk med en speltid på över fyrtio minuter.
Läs Mer …

Dmitrij Sjostakovitj: De femton stråkkvartetterna

Under tre koncentrerade dagar våren 2012 dagar gjorde Brodskykvartetten Sjostakovitj samtliga 15 stråkkvartetter i Uppsala Konsert & Kongress. Läs mina kommentarer om alla kvartetterna.
Läs Mer …

Dmitrij Sjostakovitj: Symfoni nr 5

Sjostakovitj femte symfoni är en av hans mest spelade. Här finns drag som säkert höll de heroiskt orienterade sovjetpolitikerna på gott humör, men också inslag av inåtvänt vemod, sarkasm och svårtolkad ironi.
Läs Mer …

Édouard Lalo Uvertyr till Le Roi d’Ys

Édouard Lalo 1823-92 Uvertyr till Le Roi d’Ys (1878) Speltid ca 11 min Den franske tonsättaren Édouard Lalo komponerade till en början mest kammarmusik och förde ett konstnärsliv utanför de kända kretsarna. Hans första operaförsök, Fiesque, fick visserligen ett tredjepris vid en kompositionstävling, men uppfördes aldrig under hans livstid. Det som kommit att bli hans stora bidrag till den franska konstmusikens kanon är operan Le roi d'Ys (Kungen av Ys).
Läs Mer …

Emmanuel Chabrier: Bourrée fantasque

Emmanuel Chabrier 1841–94 Bourrée fantasque (1891) arr Felix Mottl Speltid ca 6 min Det var först när Emmanuel Chabrier började närma sig fyrtio som han på heltid fick ägna sig åt att komponera och dirigera. Han var utbildad jurist och jobbade under flera år på det franska inrikesministeriet i Paris. Samtidigt hade han framgångar med den komiska operan L'étoile och operetten Une éducation manquée. Under en resa till München tillsammans
Läs Mer …

Fanny Mendelssohn-Hensel: Stråkkvartett Ess-dur

Fanny Mendelssohn-Hensel – Felix Mendelssohn-Bartholdys några år äldre syster – var mycket produktiv. Hon komponerade över 450 verk för en mängd olika besättningar, oftast i mindre format. Att hon hade förmågan att också röra sig utanför de mindre formaten visar hon både i kantaterna där hon stilmässigt närmar sig Bach, i flera körverk och de stort upplagda pianosonaterna och kvartetterna.
Läs Mer …

Fauré, Lindgren, Sjostakovitj

Verkkommentarerna skrev jag till en konsert i oktober 2015 med Patrik Swedrup violin, Daniel Holst cello och Stefan Lindgren piano. Alla är pianomedlemmar i Kungliga Filharmonikerna.
Läs Mer …

Felix Mendelssohn-Bartholdy – Symfoni nr 4, A-dur, den italienska

Mendelssohn hade låtit sig inspireras av den italienska kulturen – människorna, landskapet, konsten. Den underliggande rytmen i första satsen är en tarantella, en italiensk dans som ska ha uppkommit när de som blivit bitna av den giftiga tarantelspindeln väcktes ur sin dvala och gav sig ut i en konvulsivisk dans.
Läs Mer …

Felix Mendelssohn: Stråkkvartett nr 1 Ess-dur opus 12

Bilden av Felix Mendelssohn-Bartholdy som en begåvad men likväl ytlig romantiker är utbredd. Efter att ha lyssnat till hans stråkkvartetter finns det emellertid skäl att ändra uppfattning. Skrivet till en konsert med Meta4 String Quartet i Grünewaldsalen.
Läs Mer …

Franz Schubert Fyra impromptun för piano op 142

Impromptu associerar till spontanitet och improvisation. Och det är lätt att föreställa sig hur Schubert sitter vid pianot och fantiserar, vilket han med största sannolikhet också gjorde. Men han tog sina impromptun flera steg vidare, för det rör sig om ytterst sofistikerad musik med ett rikt register av både okonstlade och drömlika känslor.
Läs Mer …

Franz Schubert Oktett i F-dur

Öppningen i Schuberts oktett i F-dur är dröjande och gåtfull med långspunna melodiska linjer. Den övergår i ett lekfullt och ljust allegro, som om Schubert ville besvärja alla de mörka känslor han i själva verket bar på. Temat hämtade han från en av sina egna sånger, den berömda Der Vanderer, Vandraren.
Läs Mer …

Franz Schubert: Stråkkvartett nr 14 i d-moll – ”Döden och flickan”

Några decennier in på 1500-talet framställde målaren Hans Grien en fantasi där en ung nästan naken flicka blir omfamnad bakifrån och kysst av döden. Motivet upprörde sin tid, men har använts av många konstnärer sedan dess. Schubert använde det i en av sina sånger och i den sista stråkkvartetten.
Läs Mer …

Genesis – Martin Fröst

Genesis var en surrealistisk tidsresa som rörde sig sömlöst fram och tillbaka genom musikhistorien. Projektet fick sin fullskaliga premiär i Stockholms Konserthus med Kungliga Filharmonikerna. Jag skrev den här texten i programmet i samband med konserten. Musiken spelades även in på CD med titeln Roots (Sony).
Läs Mer …

Glinka, Mozart, Tjajkovskij

Den här kommentaren skrev jag på uppdrag av Konserthuset Stockholm inför en konsert med Kungliga Filharmonikerna och dirigenten Semyon Bychkov hösten 2017.
Läs Mer …

Gubajdulina: Offertorium, violinkonsert

Violinkonserten Offertorium är Gubajdulinas genombrottsverk och gjorde henne känd också i västvärlden. Hon hade tidigare mött starkt motstånd från de Sovjetiska myndigheterna, som ansåg att hon var inne på ”fel väg”. Lyckligtvis fick hon stöd från en av sina landsmän som genom hela livet navigerat i den Sovjetiska kulturbyråkratin, Dmitrij Sjostakovitj, som uppmanade henne att fortsätta på den ”felaktiga vägen”.
Läs Mer …

Gustav Mahler – Symfoni nr 4

Gustav Mahler upptäckte, eller snarare drabbades under 1880-talet av Des Knaben Wunderhorn, Gossens förtrollade horn, en samling folkliga dikter och visor. Texterna följde honom under många år och blev både sångsamlingar och underlag till avsnitt i de fyra första symfonierna.
Läs Mer …

Gustav Mahler: Symfoni nr 5 ciss-moll

Den legendariske dirigenten Herbert von Karajan sade att ”den här musiken får tiden att upphöra”. Femte symfonin är också Mahlers mest kända och spelade symfoni och har bland annat använts som filmmusik i Viscontis berömda film Döden i Venedig.
Läs Mer …

H K Gruber: Busking för trumpet, ackordeon (dragspel), banjo och stråkorkester

Den österrikiske tonsättaren H K Gruber har en förmåga att skruva till musiken på ett sätt som ger den en humoristisk dimension, samtidigt som det är på allvar. I Busking som betyder ungefär gatumusik, får vi höra trumpetsolisten först spela med bara munstycket, som om han försöker locka till sig åhörare från gatan.
Läs Mer …

Haydn Stråkkvartett g-moll op 20:3

När Haydn skrev den här kvartetten chefade han för musiken på Esterháza, det stora slottet som prins Nikolaus Eszterházy hade byggt söder om Wien med Versailles och Schönbrunn som förebilder. Men stämningen på slottet var dålig. Folk blev sjuka av de iskalla vindarna och den sumpiga marken som slottet var byggt på.
Läs Mer …

Henning Mankells kammarmusik

På uppdrag av Kungliga Musikaliska Akademien skrev jag den här kommentaren om Henning Mankells kammarmusik.
Läs Mer …
Laddar…