Programkommentarer

Programkommentarer

Jag har alltid gillat att både läsa och skriva programkommentarer, eller verkkommentarer som de ofta kallas. När skrevs musiken? Vad var det för läge just då? Låg det några särskilda idéer bakom? Svaren på frågorna kan förhöja lyssnarupplevelsen och ge musiken ytterligare dimensioner. Här har jag samlat lite över 100 kommentarer jag skrivit för Konserthuset Stockholm/Kungliga Filharmonikerna, Uppsala Konsert & Kongress, Göteborgs symfoniker och Norrbottens kammarorkester.

 

Andrée Pianokvintett i e-moll

En av de viktigaste kvinnliga pionjärerna i det svenska musiklivet är Elfrida Andrée. Hon var den första kvinnan i landet som tog organistexamen vid Kungliga Musikaliska akademien. Stilistiskt gick Elfrida Andrée i sin lärare Ludvig Normans spår men var också influerad av Beethovens, Schumanns och kanske framförallt Mendelssohns musik.

Andrée Pianotrio nr 2

Stilistiskt gick Elfrida Andrée i sin lärare Ludvig Normans spår men var också influerad av Beethovens, Schumanns och kanske framförallt Mendelssohns musik. Det kan vi höra i den här ljust färgade pianotrion

Attahir Al Asr för stråkkvartett

Benjamin Attahirs Al Asr för stråkkvartett bygger på koranens 103:e kapitel om tid. ”Det är en eftermiddagsbön, och jag har försökt översätta atmosfären som uppstår just då till musik. Glittrande ljus, omslutande värme, luftens rörelser mot marken; jag var alldeles uppfylld av inre bilder när jag skrev den här musiken. ”

Atterberg Intermezzo

Under 1900-talets inledande årtionden var Kurt Atterberg Sveriges internationellt mest framgångsrika tonsättare och fick sin musik framförd av ledande orkestrar och dirigenter, bland annat dirigerade Richard Strauss hans andra symfoni i Berlin.

Atterberg Symfoni nr 5 d-moll

Atterberg menade att musikens själva grundämne var melodin. Om bara den var hållfast och god och kompositören i övrigt höll sig till de klassiska och romantiska musikidealen, var det en garanti för musikalisk kvalitet.

Bacewicz Pianokonsert

Grażyna Bacewicz 1909–69 Pianokonsert (1949) Allegro moderato Andante Molto allegro Speltid ca 23 min Den polska tonsättaren Grażyna Bacewicz var både firad och unikt framgångsrik som kvinnlig tonsättare under sin levnad. Hon tog examen i både violinspel och komposition vid konservatoriet i Warszawa och kombinerade sitt komponerande med livet som turnerande solist fram till mitten av 1950-talet. Därefter ägnade hon sig enbart åt att komponera. Bacewicz var också mycket skicklig

Bach Brandenburgkonserterna (1–6)

De sex konserterna Johann Sebastian Bach komponerade till markgreven Kristian Ludvig av Brandenburg-Schwedt tillhör barockens stora mästerverk.

Bach Fantasia och fuga g-moll (arr Liszt); Beethoven Sonat nr 31; Liszt Études d’exécution transcendante

Den här programkommentaren skrev jag till en konsert med Daniil Trifonov i Konserthuset Stockholm.

Bach Goldbergvariationerna

Den här texten om Bachs Goldbergvariationer skrev jag till en konsert i Konserthuset Stockholm med den Isländske pianisten Víkingur Ólafsson.

Bach Klaverpartita D-dur

Johann Sebastian Bach komponerade tre samlingar klaversviter, sex franska sviter, sex engelska sviter och sex partitor. Ordet partita kommer från italienskan och betecknar att det också i det fallet rör sig om en musikalisk flersatsig svit. Instrumentet som musiken skrevs för var cembalo.

Bach Ricercar a 6, Arrangemang för orkester av Anton Webern

När Bach träffade Fredrik den store, kung i Preussen, amatörmusiker och kurfurste av Brandenburg fick Bach ett rätt originellt och klurigt tema som grund för att improvisera en fuga trestämmig fuga.

Bach Violinkonsert i a-moll BWV 1041

Bachs a-mollkonsert är en av violinrepertoarens mest centrala verk. Stilistiskt kombinerar Bach här den virtuosa stilen i många av Vivaldis violinkonserter, som Bach studerade ingående och arrangerade för orgel, med sitt eget personliga uttryckssätt där melodierna vävs samman i ytterst raffinerade mönster.

Bartók Sonat nr 2 för violin och piano

Bartók var en av 1900-talsmusikens verkligt stora förnyare. Andra violinsonaten är ett lysande exempel på hans förmåga att förena influenserna från folklig musik med den moderna konstmusikens yttryck.

Bartók: Sonat för två pianon och slagverk

Béla Bartóks sonat för två pianon och slagverk förenar rytmisk energi med musikalisk förnyelse. Han uruppförde den själv tillsammans med sin andra hustru, Ditta Pásztory-Bartók, i januari 1938. Framgången var omedelbar och sonaten har sedan dess varit ett av Bartóks mest spelade och omtyckta verk.

Bartók: Stråkkvartett nr 5

När Bartók komponerade den femte kvartetten, 1934, hade han hittat ett nytt förhållningssätt med influenser från äldre musik där Bachs kontrapunktik var en betydelsefull inspirationskälla.

Beautiful Screams – Norrbotten Neo

Franske dirigenten Pierre-André Valade dirigerade Neo i det här programmet med fokus på samtida vokalmusik.

Beethoven – Pianokonsert nr 3

Beethovens tredje pianokonsert är ett av pianolitteraturens stora mästerverk.

Beethoven Pianokonsert nr 4 G-dur

Beethovens fjärde pianokonsert börjar med några stillsamt sökande durackord som sedan utvecklas på ett makalöst poetiskt, dramatiskt, lekfullt och överraskande sätt.

Beethoven Pianosonat nr 4 Ess-dur op 7

Programkommentar till en konsert med Jonathan Biss i Konserthuset Stockholm

Beethoven Sonat nr 1 D-dur för violin och piano

Under en period skrev Beethoven flera sonater för violin och piano. En viktig drivkraft var att genren var populär bland alla som musicerade i hemmen. Det gjorde att efterfrågan var stor och förlagen behövde ständigt nya kompositioner att sälja.

Beethoven Sonat nr 9 ”Kreutzersonaten” för violin och piano

De flesta av sina sonater för violin och piano komponerade Beethoven inom loppet av fem år runt sekelskiftet 1800. Den näst sista, den nionde och kanske mest kända sonaten, tillägnade han den franske violinisten Rodolphe Kreutzer.

Beethoven Stråkkvartett nr 9 C-dur – Razumovskijkvartett nr 3

Razumovskijkvartetterna hör till Beethovens allra yppersta kammarmusikverk, även om de mottogs med skepsis av samtiden. Kritikerna menade att musiken var svår, närmast bisarr. Beethoven besvarade påhoppen i ett berömt uttalande med att kvartetterna inte var skrivna för dem, utan för framtiden. Vilket kom att visa sig vara sant.

Beethoven Symfoni nr 1

Första symfonin uruppfördes kvällen den 2 april år 1800 på Burgtheater i Wien. Han var 29 år, alltså ingen ungdom, och redan känd för sin musik, skapad med okuvlig vilja och stark personlig integritet. Ändå verkar som han här vill ge sin lärare Haydn ett erkännande, för symfonin inleds med ett långsamt avsnitt som elegant leder över till den snabba huvuddelen, en form som Haydn använt sig av i många av sina symfonier.

Beethoven Symfoni nr 3, Eroica

I den här symfonin bryter Beethoven helt ny mark. De allra första kraftfulla ackorden i Eroican förbereder oss på att nu väntar ett stort verk om hjältemod, en heroisk symfoni. Beethoven utvecklar sedan det enkla treklangstemat till ett oändligt stort och fascinerande universum på ett sätt som aldrig någonsin tidigare.

Beethoven: Pianosonat C-dur op 2 nr 3 & Elva bagateller op 119

Beethoven komponerade sina tre första pianosonater opus 2 i stort sett samtidigt, 1796. Han tillägnade samlingen Joseph Haydn som under några år i början av 1790-talet hade varit hans lärare. Vilket för honom inte verkar ha haft särskilt stor betydelse. ”Han var en lärare som jag inte lärde mig något av”, var Beethovens lakoniska kommentar till det.

Beethoven: Pianosonater nr 30 & 31

Att höra Beethovens pianosonater är som att följa en livsresa. I de sista sonaterna lodar han djupt i sitt andliga inre och förmedlar en omisskännlig smärta och förtvivlan, men också glimtar av ljus och hopp.

Beethoven: Prometheus

Några år in på 1790-talet lämnade Beethoven födelsestaden Bonn och bosatte sig i Wien. Där etablerade han sig snabbt som en av stadens mest framstående kulturpersonligheter. Så när tidens store innovatör inom dansen, Salvatore Viganò, fick uppdraget av det wienska hovet att skapa en ny balett, engagerades Beethoven för att komponera musiken.

Beethovens 32 pianosonater

Ludwig van Beethovens 32 pianosonater är ett magnifikt äventyr som tar lyssnaren genom stormar och passion, lycka och avsked. Per Tengstrand spelade alla sonaterna under två koncentrerade konserthelger i Uppsala Konsert & Kongress. Förutom en intervju med Per Tengstrand skrev jag också verkkommentarerna.

Berg: Lulu-svit – starka begär och dunkla drifter

Den här programkommentaren skrev jag till en konsert med GöteborgsOperans orkester.

Berwald Symfoni g-moll ”Sinfonie sérieuse”

Sinfonie sérieuse fann ingen nåd hos kritikerna. Visserligen gick en del av kritiken ut på att framförandet var dåligt, men det hjälpte inte, katastrofen var ett faktum. Idag är det svårt att förstå det svala mottagandet, för här finns passionerad livfullhet som påminner om Beethoven, dramatik och innerlig intensitet, allt paketerat i en synnerligen händelserik orkestrering.

Boulanger Faust et Hélène

Tidigt stod det klart att Lilis musikaliska begåvning var exceptionell. Hon var yngre syster till Nadia Boulanger, också hon tonsättare men framförallt känd som en av 1900-talets mest inflytelserika pedagoger.

Brahms – Symfoni nr 4 e-moll

Brahms hade till en början motvind med sin fjärde symfoni. Tillfället är omtalat när han första gången presenterade den i pianoutdrag för en skara inbjudna gäster och vänner. "Det känns som jag har blivit spöad av två fruktansvärt intelligenta personer” tyckte kritikern Eduard Hanslick.

Brahms Pianosonat nr 1

Brahms första pianosonat är i själva verket hans andra. Men han tyckte att den var bättre och ville därför att den skulle få det allra första opusnumret. Han skrev bara tre sonater för piano solo, alla under åren 1852–53, när han alltså var 19–20 år.

Brahms Sonat nr 3 d-moll för violin och piano

Brahms tillbringade somrarna 1886, 1887 och 1888 i Thun, en ort belägen en kort resa från Schweiz huvudstad Bern. Det var en produktiv period och bland mycket annat skrev han där d-mollsonaten för violin och piano.

Brahms: Sex stycken op 118

Johannes Brahms var mycket skicklig pianist och mot slutet av sin karriär återupptog han sin verksamhet med att komponera mindre stycken för piano solo.

Britten Simple Symphony

De mesta vi hör i Simple Symphony komponerade han mellan tio och tretton års ålder, då för piano. Som tjugoåring lade han till de målande titlarna och orkestrerade melodierna för stråkorkester.

Britten: Simple Symphony

Benjamin Britten ville livet igenom hålla barn- och ungdomsårens oskuldsfulla förhållningssätt till musiken levande. En stor del av det vi hör i Simple Symphony komponerade han redan mellan tio och tretton års ålder.

Brittisk och svensk körmusik från 1500-tal till nutid

England och Sverige har starka körtraditioner, men på olika sätt. Englands sträcker sig minst 500 år tillbaka i tiden, medan det som vi brukar kalla det svenska körundret började växa fram under 1800-talet och har sin förankring i folkrörelserna. Jag skrev den här programkommentaren till en konsert med Eric Ericsons Kammarkör i Konserthuset Stockholm.

Bruckner Andante ur Stråkkvintett F-dur

Andantet (som i vissa partiturutgåvor benämns adagio) ur den annars fyrsatsiga stråkkvintetten kvintetten är bedövande vackert, och liksom i symfonierna är balansen mellan de långspunna linjerna och detaljerna utsökt välavvägd.

Byström Persuasion

Britta Byström, född 1977 Persuasion (2004) Inledningen breder ut sig som en sirlig väv av stämmor. Plötsliga infall skapar revor i den vackra ytan och intensiteten byggs upp och blir allt starkare. Snart rusar musiken fram som en stor kraftfull våg. Men kraften avtar och snart breder musiken ut sig som ett glittrande klanghav. Träblåsarnas spröda ackord får snart sällskap av stråkarna och tempot ökar inför den avslutande finalen. Britta