Om mig
Det har alltid handlat om musik. I stället för vanligt gymnasium gick jag en musiklinje i Bollnäs och spelade piano. Men jag hade bättre fallenhet för musikteori än pianospel och började plugga musikvetenskap i Uppsala. Där öppnade sig musikens outgrundliga universum. I boken Musikvetenskap: en översikt, ställer Ingmar Bengtsson som då var professor vid institutionen frågan, ”Vad är musik?” och fortsätter med ”Vad betyder frågan?” För mig blev det början på ett ännu pågående utforskande av musikens upplevelser och fenomen.
Efter en fil. kand. i musikvetenskap som kompletterades med några terminer estetik började jag jobba på Edition Reimers förlag i Bromma. Jag hade daglig kontakt med europeiska och amerikanska bok- och musikförlag, dessutom kunde jag komma iväg och praktisera ett par sommarmånader på Doblinger Verlag i Wien och fick inblickar i den internationella förlagsbranschen.
Efter några år på Reimers började jag som redaktör på Rikskonserter. Då hade jag även börjat skriva för Expressens kulturredaktion där jag som musikkritiker ofta bevakade konserter med ny musik. Några år senare utnämndes jag till redaktör för tidskriften Nutida Musik. Men jag gjorde bara några nummer, i stället startade jag M – Magasinet för klassisk musik tillsammans med kollegan Mikael Strömberg.
Impulsen att starta M kom i samband med att jag skrev några kapitel i en bok om klassisk musik på skiva. Jag insåg att skivköparna saknade information och recensioner av all den klassiska musik som gavs ut. Det lilla som dagspressen skrev täckte bara en bråkdel. I M recenserade vi därför massor av plattor med både ny och gammal musik och gjorde reportage, ofta en sorts resereportage med musiken i centrum. Dessutom ville vi få den klassiska musikjournalistikens språk mer i fas med samtiden och flytta fram positionerna för den musik som inte kunde relateras till pop/rockFör Expressen kulturredaktion skrev jag från 1987 till 1999 hundratals artiklar, både stora artikelserier och korta notiser och här på webben har jag lagt upp 100 av dem. I flera år satt jag även i juryn för Expressens musikpris Spelmannen och röstade fram pristagare som Musica Vitae, Anders Hillborg, Karin Rehnqvist, Svante Thuresson m fl.
1998 började jag som klassisk produktchef på Warner Music. Mitt ansvar handlade om hur fyra av koncernens skivmärken för klassiskt, jazz och världsmusik – Erato (Frankrike), Nonesuch (USA), Teldec (Tyskland) och Finlandia (Finland) – opererade på den svenska marknaden. Tillsammans täckte de allt från avantgarde och jazz till den traditionella klassiska musiken. Under min tid som produktchef hann jag med omkring 200 cd-releaser.
Efter några år på skivbolaget flyttade jag tillbaka till min gamla hemstad Gävle och började som marknadschef i Gävle Konserthus. Jag ansvarade för alla kommunikations- och profilfrågor för verksamheten och under ett år var jag också tillförordnad konserthuschef. Repertoaren spände över alla genrer och från 2005 omfattade uppdraget både Gävle Konserthus och Gävle Symfoniorkester.
När Uppsala Konsert & Kongress skulle öppnas 2007 värvades jag dit som marknadschef. Tillsammans med VD arbetade jag med de övergripande program-, profil och strategifrågorna, byggde upp en kommunikationsavdelning och utformade strategier för informationsarbetet.
Sedan flera år är jag tillbaka, framförallt som musikskribent. Jag skriver en stor mängd artiklar och andra texter om musik på uppdrag från Konserthuset Stockholm, Göteborgs Symfoniker, Kungliga Operan, Norrbottensmusiken, Musik i Uppland och flera andra musikinstitutioner. De senaste åren elva åren har jag skrivit alla texter för Uppsala Internationella Gitarrfestival. Förutom rena skribentuppdrag har jag också gjort en del utredningsuppdrag och hållit föreläsningar, bland annat om tonarter och tolvtonsteknik (Konserthuset Stockholms vänförening), kritik och kvalitetsbedömning av musik (Högskolan i Gävle), om att skriva (manus), Stockholms Universitet, om musikorganisationer och PR, Musik Gävleborg, och om musik, ljud, varumärken och identitet, Högskolan i Dalarna. Sedan några år tillbaka föreläser jag regelbundet på institutionen för musikvetenskap vid Uppsala Universitet. Jag har också skrivit en bok om tonsättaren Bo Linde. Den är utgiven av Kungl. Musikaliska Akademien i samarbete med bokförlaget Atlantis och kom ut 2013. I samarbete med Eric Ericsons Kammarkör har jag skrivit en bok om körens historian. Jag har även skrivit en bok om Stockholm Early Music Festival i samband med festivalens 20-årsjubileum 2021.
Pressbilder
Klicka på bilden för att se en förstoring
Artiklar / Texter
Mozart Symfoni nr 38 ”Prag”
Mozarts symfoni nr 38 är en av endast tre som Mozart valt att starta med en långsam inledning. Mozart hade anlänt till Prag tillsammans med hustrun Constanze den 11 januari 1787. Han hade då med sig sin nya symfoni, som också uruppfördes där bara någon vecka senare och därför kommit att kallas Prag-symfonin.
Busoni Pianokonsert
Busonis pianokonsert är en av de mest omfångsrika som någonsin komponerats och kräver extraordinär teknisk förmåga och fysisk uthållighet av solisten. I unga år levde den kosmopolitiske Busoni en tid i Helsingfors där han blev vän med Sibelius och träffade sin svenska hustru Gerda Sjöstrand. Hon var pianist och dotter till den i Finland verksamme skulptören Carl Eneas Sjöstrand.
Munktell Svit för stor orkester
Under 1800-talets sista decennier var Paris möjligheternas stad, till och med för kvinnliga tonsättare. En av dem som sökte sig dit var Helena Munktell från Grycksbo i Dalarna.
Antecknat
Bo Linde Kapitel 5 – Violinkonserten
Bo Lindes violinkonsert bär på en drömsk känsla och en säregen direkthet, ett flöde som avlägsnar musiken från alla upplevelser av konstruktion och uttänkta former. Den landade i en samtid där det svenska musiklivets motstridiga uppfattningar blev allt tydligare och linjen mellan traditionalisterna som Linde tillhörde och den inbrytande musikaliska modernismen skärptes.
Anders Hillborg – Aeterna
Film och musik är en fantastisk kombination. Och då menar jag inte filmmusik. Det finns något med filmmediet som gör att det, för den som vill använda det så, ligger mycket nära musiken. Var på Östersjöfestivalen och såg/hörde filmen Aeterna med musik av Anders Hillborg. (Obs! Filmklippet är en trailer från Lucky People Center International, inte från Aeterna.)
Historien om M – en musiktidnings uppgång och fall
I början 1990-talet fick jag en idé om att starta en gratistidning om klassisk musik. En av förebilderna var Nöjesguiden. Jag lockade med mig kritikerkollegan Mikael Strömberg och startade M – magasinet för klassisk musik. Ett projekt som till och med fick Jan Stenbeck att satsa på en tidning om klassisk musik. Läs hela historien.
Marina Abramović och musiken
Den stora retrospektiven med Marina Abramović på Moderna Museet i Stockholm, den första någonsin i Europa, är utan tvivel en av de stora konsthändelserna under 2017. Den spänner över hela hennes konstnärskap, från tidiga målningar till nya performance. Dessutom re-performances där hennes tidiga verk görs igen med skådespelare. På många sätt befinner sig hennes konst nära musiken. För den utspinner sig inte bara i rummet utan också i tiden. I det här blogginlägget skriver jag lite om det.