Det är två tunga kolosser – Rachmaninovs tredje pianokonsert och Prokofjevs andra. Konserter som kräver solister med stor virtuos kapacitet.
Det har Yuja Wang. Den kinesiska pianisten som slagit knock på den klassiska musikvärlden med sin extrema teknik och sällsamma förmåga att forma komplexa och omfattande musikaliska strukturer.
Utmaningen med ”Rach 3:an”, säger Wang, är just att hålla samman ”berättelsen” genom hela den långa konserten, för ”det är en lång historia, väldigt rysk”. Hon mejslar fram de stora linjerna ur det myllrande och detaljrika flödet och tillsammans med Gustavo Dudamel och Simón Bolívar Symphony Orchestra of Venezuela gör hon en glödande intensiv och blixtrande klar gestaltning, fullmatad av hela den romantiskt laddade uttrycksarsenalen.
Yuja Wang blir aldrig sentimental. Prokofjev passar hennes ”olydiga personlighet” har hon sagt. Den här Prokofjevs andra pianokonsert är mörkare är flera av hans övriga. Han skrev den till minne av vännen Maximilian Schmidthof som hade tagit sitt liv.
Med total kontroll och varje detalj elegant frilagd, men utan att de stora linjerna och helheten går förlorad målar Wang upp första satsens bedövande känsla av vanmakt. Andra satsens hysteriskt jagande scherzo är artisteri på högsta nivå medan den tredje är ett sarkastiskt intermezzo. Finalen pendlar mellan galen eufori och inåtvänt grubbleri, vilket tycks passa Dudamel, Yuja Wang och Simón Bolívar Symphony Orchestra of Venezuela, där de flesta medlemmarna är i tjugoårsåldern, helt perfekt. Om Yuja Wang har jag skrivit vid flera tillfällen tidigare, bland annat: Yuja Wang och Bartók i Berwaldhallen, Yuja Wang – två etyder av Ligeti och Intervju med Yuja Wang.
Aktuellt skivsläpp
Yuja Wang, piano
Dudamel och Simón Bolívar Symphony Orchestra of Venezuela
Rachmaninov: Pianokonsert nr 3 d-moll
Prokofjev: Pianokonsert nr 2 g-moll
Deutsche Grammophon