Adams The Dharma at Big Sur

John Adams
Född 1947

The Dharma at Big Sur för elviolin och orkester (2003)

A New Day
Sri Moonshine

Speltid ca 26 min

Big Sur är ett område vid den kaliforniska kusten, precis där Santa Lucia-bergen möter Stilla havet. Stupen mot havet är branta och strömmarna dunkar rytmiskt mot kustlinjen med skrämmande kraft. Dharma är ett begrepp inom hinduismen som berör livets mening.

I sin konsert The Dharma at Big Sur för elviolin och orkester gestaltar Adams den starka emotionella upplevelse som uppstår när man första gången når randen ut mot det mäktiga havet. Konserten består av två delar, var och en tillägnad en västkustkompositör som varit både vän och en inspiration för Adams: Lou Harrison och Terry Ril

Foto: Riccardo Musacchio.

Den första delen, A New Day, är en lång rapsodisk dröm där soloviolinen svävar fram i en oavbruten melodisk linje över orkesterns stillsamma stråkackord och låg¬mält pulserande gonggonger.

– Jag ville att solostämman skulle låta så fri och spontan som möjligt, som om melodierna skapades i stunden. Det var ingen liten utmaning, eftersom jag samtidigt ville att varje detalj och fras skulle vara minutiöst utformad för att passa in i orkesterväven, har John Adams kommenterat.

Den första delen kulminerar med en larmande skur av orkesterklanger samtidigt som solisten frigör sig ur klangmassan. En markerad rytmiskt figur inleder den andra delen som är tillägnad och samtidigt en musikalisk hyllning till Terry Riley, en av den amerikanska minimalismens portalfigurer. Det rytmiska drivet är starkt och även Rileys livslånga intresse för indisk musik återspeglas i konserten, säger Adams: ”tempot och den tydliga pulsen är inte olikt en klassisk raga”.

Göran Persson