Renässans för barocken

Det är eftermiddag i Konserthuset och några timmar kvar till kvällens konsert med Kungliga Filharmonikerna, där Johannes Rostamo ska medverka. Jag börjar med den enkla och raka frågan – varför uppstod Orfeus Barock Stockholm?

– Några av oss i orkestern har alltid brunnit för barocken och spelat musik på tidstrogna instrument i olika ensembler i Stockholm. Vi bildade Orfeus Barock 2015 för att fortsätta utveckla våra kunskaper om olika barockstilar med tidstypiska instrument. Sedan starten har ensemblen också blivit en mötesplats för både barockentusiasterna i Kungliga Filharmonikerna och frilansande barockmusiker i Stockholm.

Johannes Rostamo

Johannes Rostamo

Och det är frilansarna som är experterna, menar Johannes Rostamo. Barockviolinisten Elin Gabrielsson, medlem i ensemblen Europa Galante i Italien, har fungerat som konstnärlig rådgivare. Men vad är det egentligen som är annorlunda när man spelar barockmusik jämfört med annan klassisk musik, som Mozart, Beethoven eller Dvorák?

– På mitt instrument, cellon, är det stor skillnad på hur man hanterar strängarna. På en barockcello använder man sensträngar, och klangen som uppstår är helt annorlunda. Man kommer så mycket närmare källan. Barockmusikens filosofi handlar mycket om retoriken, om att musiken är en reflektion av talets accenter, betoningar och melodi. Med barockstråke är det lättare att få fram alla dessa små detaljer och nyanser. Att spela exempelvis accenter på metallsträngar är helt annorlunda än på sensträngar.

Johannes Rostamo har de senaste åren fördjupat sig alltmer i barocken, som är ett oerhört stort område och sträcker sig över 300 år av musik. När fästmön Emma Nyman, som är barockviolinist, fick möjlighet att studera i Barcelona följde han med.

– Emma förverkligade sin dröm och studerar nu för den argentisk-tyske violinisten Manfredo Kraemer, en av världens absolut främsta barockviolinister och konsertmästare för Jordi Savalls berömda orkester Le Concert des Nations. Jag fick vara med på hennes lektioner som basso continuocellist och lärde mig otroligt mycket om

baslinjens olika funktioner, intonation och symbolik! Och jag lyckades få honom att komma hit till Konserthuset för att leda Orfeus Barock i en konsert nu i maj, med musik av Biber, Fux, Schmelzer och Muffat.

Själva barockcellospelet studerade Johannes för professor Emmanuel Balssa och fortsatte även fördjupningen hos en av barockens stora celloexperter, Bruno Cocset i Paris. Men han sökte sig också till tidens musiklitteratur.

– Forskningen går snabbt framåt och dokumentationen är god. Vi behöver faktiskt inte gissa oss fram. Jag studerade allt jag kom åt. Böcker av Muffat, Quantz, CPE Bach, Leopold Mozart, Geminiani, musiker, tonsättare och pedagoger från den tiden som beskrivit hur musiken fungerar och hur den ska spelas. Jag satt i min soffa i Barcelona, med cellon, läste och prövade hur det lät. Det är med musik som med historia, man behöver känna till vad som hänt tidigare för att förstå nuet. Därför är det också kul om publiken lyssnar både på Kungliga Filharmonikernas konserter och Orfeus Barock. Det ger fler perspektiv på musiken. Det är inte heller det tidstypiska i sig som är det viktigaste, utan att komma närmare känslan i den här musiken, säger han. Det verkar de också ha lyckats med, för det har varit en fantastisk atmosfär på konserterna som också dragit stor publik.

– Med Orfeus Barock har vi skapat en plattform som gör att vi kan bjuda in barockmusikens superstjärnor, som cembalisten Luca Guglielmi, violinisten Manfredo Kraemer och oboevirtuosen Alfredo Bernardini. För den kommande säsongen har vi skapat program där vi presenterar flera olika stilar inom barocken, det kommer att bli spännande.

Den första konserten som äger rum i september har fokus på kammarmusik för träblåsare av Vivaldi, Telemann och Johann Friedrich Fasch. Cembalisten Luca Guglielmi gästar i december Orfeus Barock Stockholm för tredje gången och för med sig några av den tidiga barockens största italienska mästare, bland andra Claudio Monteverdi, Giovanni Gabrieli och Biagio Marini. I februari leder Alfredo Bernardini ensemblen i ett program med fokus på musik från Dresden, bland annat av Zelenka och Antonio Lotti.

– I april förverkligar Orfeus också drömmen om att spela Georg Friedrich Händels fantastiska kantat Ode for St Cecilia´s day. Gary Graden kommer att leda ensemblen och vi får höra två av våra finaste sångsolister, Maria Keohane och Anders J. Dahlin.

Göran Persson