Det finns många som kan spela fort på piano. Men inte många kan göra det med finess. Men det gör Yuja Wang. Hon infriade alla mina förväntningar och formade till och med Skrjabins absint-deliriska sjätte pianosonat till makalös och faktiskt sammanhängande musik. Hon separerade klangerna och mejslade ut tidsskikten till parallella skeenden som gav klarhet åt musiken, utan att göra det till pedagogik eller skriva någon lyssnare på näsan. Se och hör henne här i György Ligetis grymt krävande Fanfares & Der Zauberlehrling. Läs också gärna min intervju med Ligeti.
Senaste inläggen
- Bo Linde Kapitel 5 – Violinkonserten
- Historien om M – en musiktidnings uppgång och fall
- Anders Hillborg – Aeterna
- Marina Abramović och musiken
- Göteborgs Filmfestival: Körkarlen med musik av Mats Larsson Gothe
- Polarsken i Köln
- Klassiska podden
- Oemotståndligt på The Kitchen – Dichterliebe/Divine Bitches
- Fan – gå och lyssna på Sjostakovitj!
- Musik för en bättre värld
- Paris, Imprudences och Hampus Lindwall
- Svart pedagogik och galna slutsatser
- Riksting om klassisk musik
- Roland Pöntinen och pianots poesi i Berwaldhallen
- Ny musik från Blanche till Marie
- Kammarmusikens klubbar
- Kammarmusiken checkar in på Hesselby Slott
- Gurrelieder and the Schoenberg triangle drama
- Trendspaning – klassisk bildning i tiden
- Extremt underhållande musikhistoria