Expressen Kultur

Från 1987 fram till 1999 var jag musikkritiker och kulturjournalist knuten till Expressens kulturredaktion. Artiklarna jag skrivit för Expressen omfattar allt från stora artikelserier till rappa notiser. Jag satt under flera år även i juryn för Expressens musikpris Spelmannen och röstade fram pristagare som Musica Vitae, Anders Hillborg, Karin Rehnqvist, Svante Thuresson m fl. Här har jag samlat 100 Expressenartiklar, ett urval av alla som finns sparade i Scanpix arkiv.

Handen på örat

Vid kvällens konsert i Stockholms konserthus stora sal dunkar slagverksensemblen Kroumata tillsammans med Mikaeli kammarkör igång årets stora tonsättarfestival: Det är Sven-David Sandström, urmakarson från Borensberg, som nu tar revansch.  Och det med besked. Under en vecka får publiken möta en av svenskt musiklivs mest mångskiftande musikskapare – och pedagoger. Inför en hänförd skara ungdomar i Södra latins gymnasium hör jag honom berätta om sitt tonsättarliv. De frågar inte efter ...

Hysteriskt operafynd

Vadstena-Akademien har under åren gjort många lyckade fynd vid sina musikologiska utgrävningar i Europas bibliotek och arkiv. Konstnärlige ledaren Anders Wiklund har också uppmärksammats internationellt för sin förmåga att hitta gamla bortglömda operor från 1700- och 1800-talet.  Somliga har varit riktiga pärlor. Ett lyckokast i år är svenske Ivar Hallströms nationalromantiska Liten Karin, som spelas på Kalmar teater i ett samarbete mellan Vadstena-Akademien och Kalmar Unionsjubileum. Men världens saknad efter ...

I stormörat

Galna upptåg, bisarra musiklekar, vemod och allvar. Folke Rabe besvärjer sin uppriktiga pessimism med musikalisk humor.  Piece för talkör från ett mycket ungt 60-tal landar med en helt utflippad text av svenske Mad-redaktören Lasse O’Månsson ändå i en skräckvision om världens undergång. Femton år senare frågar sig Rabe återigen: "Vad är det karakteristiska för en förintelseprocess?" och beskriver med elektroakustiska musikverktyg en långsamt framskridande Cyklon som slukar allt i sin ...

Kammarkorsningar

I femton år har Maria Wieslander varit Radiokörens egentliga ledare. En coach som gjort allt instuderings- och repetitionsarbete och dukat upp bordet för alla stora glassiga dirigenter som sedan lugnt och tryggt kunnat presentera körläckerheterna för publiken. De senaste två åren har Maria Wieslander tjänstgjort som körmästare till dirigenten Claudio Abbado i samband med Radiokörens och Eric Ericsons kammarkörs konserter med Berliner Philharmoniker i Berlin, Paris, Salzburg, Wien och Stockholm ...

Kiss me” katt. Göran och Vilma Persson, 6, teaterviskar om en barnopera

Att göra opera för barn är ingen lek. Deras kritik slår stenhårt och omedelbart om fiolerna och kostymerna inte passar. I en tid när Disney och McDonald’s slår sina enorma resurser ihop i produktionen av tecknade action-romantiska sagofilmer är det svårt – men också en utmaning – att skapa fungerande motbilder av gamla klassiker för en operascen. Till och med för rutinerade ramsrävar som Lennart Hellsing. Men han har ändå ...

Klangnummer

STORA SALEN var i stort sett fullsatt när Konserthusets elfte tonsättarfestival, i år ägnad Anders Eliasson, drog i gång i förra veckan. Eliasson har ofta kallats solitär. Kanske beror det på själva musiken, men också på hans egen kompromisslöshet och ibland oinställsamma musikestetiska attityd.  Samtidigt förhåller sig Eliasson oerhört ödmjukt till "musikängeln"; hans uttryck för musikens storhet i människan och vad den kan göra med oss. Musiken har en självgenererande ...

Klockren tonträff. Göran Persson dricker kaffe med Pärt-festivalens huvudperson.

Slimmade melodier med ursprung i medeltiden är ett återkommande inslag i vår tids så kallade konstmusik. Och den som verkligen kan konsten att knåda förr och nu till innerligt vemod är Arvo Pärt, estländare med bostadsort Berlin sedan flykten ur Sovjetunionen 1980. Nu är han på Sverigebesök och i morgon börjar en veckolång festival med hans musik i Stockholm. Som många tonsättare är Arvo Pärt ganska ointresserad av promotionsarbete. Han ...

Kort stubin

Först en liten smäll som sätter fart på en violinton. Den fungerar som en stubin. Efter några gnistor från klarinetter, flöjter och melodiska slagverk antänds pianot – och då tar det verkligen fyr. Så börjar tonsättaren Lars Ekströms nyskrivna pianokonsert Rondo för piano och orkester – The Dream Age som han också kallat den – som uruppfördes av Niklas Sivelöv och Radiosymfonikerna under Niklas Willén i Berwaldhallen i går kväll ...

Kropparnas väv. Antecknat i New York

Julia Roberts i Lasse Hallströms nya Hollywood-smörare på filmduken i flygplanet får mig att gråta hela vägen till New York. Nästan. Tonsättaren, saxofonisten och Lokomotiv Konkret-föraren Dror Feiler dyker plötsligt upp som en räddare i smeten och upplyser om en föreställning i Judson Church i Greenwich Village: Susanne Jaresands eurytmiskt inspirerade koreografi och Feilers egen musik i helig förening. Och den slitna men imponerande kyrkan vid Washington Square Park packas ...

KULAN: Medaljens baksida

Hamnade av en slump på Grammisgalan. Det var trevligt. Kul att pianisten Esbjörn Svensson fick priser, och även om jag personligen inte går i gång på Eric Gadds städade soul är han ju grymt begåvad. Liksom Eagle-Eye Cherry, Titiyo och flera av de andra pristagarna. Så dyker plötsligt handelsministern, Leif Pagrotsky, upp som gubben ur lådan. Han säger att musiken är vår största folkrörelse och berömmer den fantastiska kommunala musikskolan ...

Långt borta och nära

Strindberg var ofta helt säker på sin sak. Som att det mesta av Chopin var skit, till exempel. Endast några saker, bland andra den lite bångstyriga nocturnen i c-moll, gick an. Just den och några andra Strindbergnära pianostycken bjöd den lyhörde pianisten Bengt Forsberg på i Strindbergs gamla lägenhet i Blå Tornet häromkvällen.  Med Ture Rangströms Mälarlegender: Tre vignetter till August Strindbergs Stadsresan och Bachs Toccata i d-moll som figurerar ...

Mahatma Dominique

Tvärtom vad många tror var den franske tonsättaren Olivier Messiaen inte alls någon introvert dysterkvist, i själva verket en ganska kul typ. Men han fick jobba för det. Han skrev till och med en Fantasie burlesque för att övertyga sina klasskamrater i Paul Dukas kompositionsklass i Paris om att också han kunde skämta. Och med detta rytmiskt vingliga ragtime-påverkade pianoskämt inledde Carl-Axel Dominique sin konsert på Forum i Stockholm i ...

Manglad musik

Många hade kommit till Fylkingen i onsdagskväll för att lyssna på en av de stora musikaliska förnyarna under 1950 och 60-talen, amerikanen Christian Wolff. Tillsammans med tonsättaren Earle Brown och pianisten David Tudor var han en av dem som grupperade sig kring gurun John Cage, tillsammans gick de under den inofficiella benämningen "New York-skolan". Men lika omskakande som Wolffs glesa och händelsefattiga musik en gång var för publiken i den ...

Marias pianokonster

DET ÄR FEL att tro att den portugisiska pianisten Maria João Pires inte tycker att musiken är viktig bara för att hon ibland hellre gräver i jorden än åker runt och ger konserter.  Inför gårdagens gästspel i Berwaldhallen fick man vackert byta ut den vanliga stora fina flygeln mot en undanställd gammal trotjänare med mindre briljans och volym. Ett instrument som passade både henne och Beethovens tredje pianokonsert betydligt bättre ...

Med ljudets hastighet. Göran Persson funderar över framtidens akustiska miljöer

Det enorma byggprojektet vid Potsdamer Platz i skärningspunkten mellan det gamla Öst- och Västberlin gapar som ett brunt sår i staden. Här rasar schaktmaskiner och mudderverk bland armeringsjärn och betong med milleniumskiftet i sikte.  I byggets själva epicentrum har en gigantisk röd byggkloss rests på ben och presenterar framtidens stadskärna – till stor del bekostad av Sony och Mercedes – i modeller och virtuella visioner. Det ser väldigt elegant och ...

Med örat i Bachspegeln. Göran Persson samtalar om musik och historia med Roger Norrington

– Om du vill träffa eskimåer åker du naturligtvis norrut, inte söderut! skrattar Roger Norrington och slår sig ner i Hotell Diplomats eleganta minifåtölj.  Här är det kallt och ute snöar det. Men det är inte vad den brittiske dirigenten syftar på, utan på sitt personliga förhållningssätt till musik. – Vi vet att vi aldrig kan hitta sanningen om äldre tiders musik. Men vi kan ta ut kompassriktningen och vara ...

Med rocken i kappsäcken – om Anders Hillborg som fick Expressens musikpris Spelmannen 1993

Lika lite som annan konst existerar musik i ett vakuum. Det är med, mot och i samtiden den har möjlighet att visa sin kraft och bli spännande. Därför är också lyssnaren viktig – det är lyssnarens musik som spelas. Och tonsättaren Anders Hillborg skriver verkligen lyssnarens musik.  I Clang and Fury, titelspåret från hans CD som för något år sedan klättrade upp i toppen på försäljningslistan för klassisk musik, sprätter ...

Min idol

Alltid en cigg i nypan. Ofta fräck, men alltid generös, gärna grov och med en humor som Woody Allen. Länge tillhörde han världens jet set: glamorös, snygg, pratsam och rik.  Men han var inte alltid en bra dirigent, Leonard Bernstein. "Sanningen är att jag är en musiker som utför olika sorters musikaliskt arbete, allt från att komponera till att undervisa, däribland också vad som är känt inom den kommersiella skivindustrin ...

Mjuk magi och helveteslarm

Vad skiljer en professionell orkester från en orkester bestående av begåvade ungdomar? – Unga musiker är helt öppna! De är spelhungriga och följer dirigentens minsta vink. Som svampar suger de i sig all information de kan få. Rutinerade orkestermusiker måste du ofta övertyga på ett annat sätt. Unga musiker har ännu inte helt skapat sin personliga musikidentitet, därför är de också drömmen för en dirigent – du får precis som ...

Musik för läsare

Betydelsen av det skrivna är enorm. Skriftens storhet gäller inte bara litteratur och dramatik, utan i allra högsta grad även musik. Partituret, musikens bok där prickar och punkter i stället för ord beskriver vad som händer, är förutsättningen för Västerlandets konstmusik. Själva skriften styr förloppen.  För att passa in ytterligare en stämma i en kontrapunktisk sats måste kompositören kunna se rörelserna i det redan komponerade. Bachs eller Sjostakovitjs komplicerade fugor ...

Musik som tvingar djuren att lyssna. Tonsättaren Karin Rehnqvist får 1996 års Spelmannen

Klangerna river i mossan. Och i Finkulturhuset.  Stad och land, tradition och utveckling. Karin Rehnqvist förenar det primitiva med det sofistikerade, inte som en förutsägbar mix men i tvära vändningar och plötsliga språng.  Med Stans kör dirigerade och sjöng hon snuskvisor på högsta artistiska nivå. På hennes efterlängtade CD spelar Stockholmsfilharmonikerna Lamento – Rytmen av en röst och Mellersta Västerbottens kammarorkester Kast. I det fina och fula, höga och låga ...

Musik: Därför Mahler!

Norman Lebrecht, den kontroversielle engelske musikjournalisten och Mahlerexperten, inledde i går ett seminarium i Grünewaldsalen i Stockholm konserthus och ställde frågan direkt utan krusiduller: "Mahler, varför då? Vad är det som gör att vi sitter här och ägnar hela dagar åt honom och hans musik?" Han försökte själv ge några svar. Bland annat att Mahlers musik har en sorts allmän moralisk giltighet och att han är en figur med vilken ...

Musik: Textur och urtext

INGVAR KARKOFFS orkesterstycke Texture skälldes som Mahlerpastisch när det var nytt för tjugo år sedan. I själva verket handlade det om minimalism; ett oavbrutet flöde av fraser som bildar en stor vacker klangväv.  Med sina harpklanger och höga flöjtpassager är det snyggt på gränsen till smörigt, dock alltför undflyende för att bli banalt. Snarast är det frustrerande hur Karkoff lyckades undvika alla spänningar och samtidigt forma en suggestiv gobeläng utan ...

Musikens jävla ordning

Vad består musik av? Vad är det vi hör? Det finns tre musikaliska grundämnen som stått emot alla nedbrytningsförsök: melodi, rytm och harmonik.  Melodier är flyktiga ting och förångas lätt i rummet. I den första artikeln av tre har Göran Persson försökt stoppa tidens melodi och göra några jämförelser. MUSIK ÄR det absolutas och mätbaras konst. Musik kan beskrivas i termer av höjd, längd och bredd. Tydligt, praktiskt och konkret ...

Musikens lustfyllda tabu

Vad består musik av? Vad är det vi hör? Det finns tre musikaliska grundämnen som stått emot alla nedbrytningsförsök: melodi, rytm och harmonik. I Göran Perssons musikaliska artikelserie har turen kommit till rytmen. PULS OCH MOTORISK metrik har varit tabu i den europeiska nutida musiken under en lång följd av år.  Vissa tonsättare och grupper av tonsättare har naturligtvis brutit mot det rytmiska tabut, men de har också i allmänhet ...

Nedskruvad Mutter

När violinisten Anne-Sophie Mutter besökte Stockholms konserthus för några år sedan fick hon Beethovens Kreutzersonat att mullra allvarsamt och lät sin virtuositet överglänsa allt med musik av Lutoslawski. När hon i torsdags återtog scenen visade hon i stället fram en svängig och avkopplad Brahms och en nordiskt vemodsmättad Mozart. I stället för att själv helt dominera – något hon annars är ganska bra på – släppte hon nu gärna fram ...

Nostalgiskt nu

Tonsättaren Anders Nilsson hade egentligen tänkt skriva sin nya pianokonsert med sig själv som solist. Men nu som förr tog "materialet" överhanden och gled ifrån hans egen pianistiska förmåga. I stället blev det Mats Widlund som anförtroddes solostämman vid uruppförandet under Örebros lilla Nutida musikfestival i söndags. Att Anders Nilsson avgjort är en intressant klaverkomponist visade han redan i Five orchestral pieces for piano 1990. Han har helt enkelt en ...

Noterat. Hur äkta är ett original?

I radions Lobby talades nyligen om det äkta och autentiska. Att det ändå var något speciellt med Picasso på riktigt, nu när han är på Moderna igen.  I musikvärlden har det länge funnits en genuin tro på det äkta och oförställda. Strävan efter autenticitet har varit just så viktig som att förvissa sig om att en tavla är äkta och inte falsk. Men ett exakt återskapande av musik är lika ...

Nygammalt

– Jag har inga problem med folk som spelar Bach på piano, utropar Christopher Hogwood, en av förgrundsfigurerna i fråga om tidstrogna framföranden av gammal musik.  Han har varit i Stockholm och dirigerat Drottningholms Barockensemble i ett par konserter i Berwaldhallen och samtidigt marknadsfört skivbolaget Deccas speciella märke för tidstrogen musik, L"Oiseau-Lyre, som fyller tjugo år. Med sin ensemble Academy of Ancient Music representerar Hogwood en hel liten skivindustri. Bland ...

Onda brottstycken

Musiken är fläskig. Det tycker han själv, Norrköpingstonsättaren Lars-Åke Franke-Blom, om sin tredje symfoni som uruppfördes av Radiosymfonikerna i fredags. Med Anselm Kiefers symboltyngda konst som förebild har Franke-Blom velat gestalta världens ondska. Mänsklighetens obehagliga sida som underhåller en "ständig eld på jorden". Fire on the Earth är också symfonins underrubrik. Och möjligen är det just denna brinnande ondska som hörs i det mullrande slagverket som ibland kryddas med breda ...

Operasymfonier

Allan Pettersson (1911- 1980) och Ingvar Lidholm (f 1921). Två svenska tonsättare med internationella rykten och framgångar, men helt olika i karaktären.  Med livet, "det förbannade, det välsignade", som utgångspunkt skrev Allan Pettersson episkt välformulerade symfonier, gärna med dramatiska kontraster. En lyrisk välklingande romantik, alltid på gränsen till expressionistiskt sammanbrott.  I den åttonde, som Stockholmsoperan och Hovkapellet bjöd på i fredagskväll under hemmadirigenten Leif Segerstams ledning, breder karga vidder ut ...

Piano utan piruetter

Pianisten Roland Pöntinen har valt stränghetens väg. Han gör inga extra piruetter för publikens skull. För honom är konserten – och musiken – en fråga om koncentration och instinkt, och hur man hanterar tystnaden. Hans solokonsert i Stockholms konserthus i torsdags kväll var en av de bästa jag hört.  I stället för pianistiska fyrverkerier hade han valt ett program med sparsmakad men välkänd pianomusik. I Bachs första pianopartita tycktes stämmorna ...

Plats i plasten

Egentligen vill jag fälla ut taggarna direkt när jag hör sådana där typiskt musikintellektuella titlar som Rum i rummet, Kammarensemblens nyligen genomförda samarbetsprojekt mellan installationskonstnärer och tonsättare. Samtidigt är det spännande att se hur musikskapare och konstnärer försöker lösa upp det närmast totala främlingskap som råder mellan den akademiska konstvärlden och musikens institutionella motsvarigheter. Men musiker är musiker och balanserar helheten utifrån andra utgångspunkter än bildkonstnärer. De är heller inte ...

Privat klang-diarré

MYCKET AV DET som går under beteckningen eam – elektroakustik musik – är tyvärr konturläs klangdiarré. Trots all avancerad ljudteknik har de som använder den fortfarande inte särskilt mycket att berätta. Ett ljud framställt med musikaliska ambitioner kan ju vara tekniskt avancerat, men saknar det betydelse för lyssnaren är det ointressant.  Genren försöker ändå att ta sig ur sina gamla mönster. Årets upplaga av Stockholms elektronmusikfestival Sound and Space närmar ...

Pyramid upp och ned

Latinet var porten till högre bildning i reformationstidens skolundervisning. Dessutom skulle man studera grammatik, retorik, logik, naturligtvis teologi – och musik.  Enligt Ordning huru läsas skal j Scholerna (kyrkoordningen 1571) började undervisningen klockan fem på morgonen och slutade inte förrän fem på eftermiddagen. Mellan tolv och ett skulle det övas i musik, både "Chorali" och "Figurativa", alltså enstämmig och flerstämmig musik, samt undervisas i "Rudimentis Musicae", det vill säga allmän ...

Råös med Mozze å Beetis

EFTER MYCKET mixtrande lyckas jag till slut få in Z-TV på det högteknologiska underverk som är min TV-apparat.  Målet var att ta en titt på den nya kanalens veckojournal för klassisk musik: "Råklassiskt".  Eftersom den klassiska musikens mediaforum tidigare riktat sig nästan enbart till redan frälsta själar har det inte varit nödvändigt med någon musikalisk språkreform. Men nu är situationen annorlunda. I det invecklade samspelet mellan publik och producenter har ...

RE:Evolution

Vid ett seminarium i Florens nyligen diskuterades varför människan i begynnelsen blev med musik. Där redogjordes för alla möjliga jämförelser med gibbonapor, fåglar, fiskar och andra djur för att om möjligt få ett vettigt svar.  Forskarna gjorde som vanligt sina olika tolkningar. Somliga menade att musiken blev en del av människan för det naturliga urvalets skull, att musikaliska människor i begynnelsen var sexigare än andra och därför hade större framgång ...

Riff-raff

I tisdags gjorde Kroumata det igen. Drog full Filadelfiakyrka vid sin årliga vårkonsert i Stockholm. Trots att kultstämpeln bleknat något är intresset för den svenska slagverksensemblen fortfarande enormt. Det beror inte på att de spelar bättre än några av sina internationella motsvarigheter, utan för att de ger sig musiken i våld. De sex slagverkarna använder musikens inneboende koreografi och rörelseenergi för sitt sceniska arbete, utan att låta sig reduceras till ...

Rockiga bergen

Om inte tonsättaren Olivier Messiaen hade fått upp ögonen för de mäktiga kanjonbildningarna i Utah hade han förmodligen aldrig åtagit sig uppdraget att skriva musiken inför USAs 200-årsjubileum 1976.  Nu blev det ett jätteopus i tolv satser och tre delar med halvannan timmes speltid, Des canyons aux étoiles. I en lite sned översättning till svenska har det kallats Från öknen till stjärnorna.  En andlig resa från, som han själv skriver: ...

Rök i diskanten

Mycket har hänt sedan pianisten Bengt-Åke Lundin presenterades som ung och lovande för två år sedan. Då helt okänd, nu utvald "husartist" vid Sveriges Radio och en av få som med självklarhet kan göra en egen pianorecital i Stockholms konserthus stora sal.  Torsdagskvällens konsert började lite spänt. Franz Liszts Rhapsodie Espagnole hanterades med en närmast maskinmässig noggrannhet som förtog en del av engagemanget. Musikens olika nivåer plattades ut till en ...