När Haydn skrev den här kvartetten chefade han för musiken på Esterháza, det stora slottet som prins Nikolaus Eszterházy hade byggt söder om Wien med Versailles och Schönbrunn som förebilder. Men stämningen på slottet var dålig. Folk blev sjuka av de iskalla vindarna och den sumpiga marken som slottet var byggt på.

Av Haydns imponerande 104 symfonier anses just de sista tolv så kallade Londonsymfonierna vara hans bästa. Han skrev dem i två serier med sex i varje. Symfoni nr 101 är den tredje symfonin i den andra omgången.

Av Haydns imponerande 104 symfonier anses just de sista tolv så kallade Londonsymfonierna vara hans bästa. Han skrev dem i två serier med sex i varje. Symfoni nr 104 är alltså den allra sista och brukar ensam också kallas just Londonsymfonin.

Anders Hillborg f 1954 Cold Heat (2010) Ca 14 min Cold Heat beställdes av Berlinfilharmonikerna och uruppfördes i januari 2011. Det var första gången någonsin som Berlinorkestern, som anses vara en av världens allra främsta, beställde nyskriven musik av en svensk tonsättare. Anders Hillborg är utan överdrift, Sveriges internationellt mest uppmärksammade tonsättare . Inte minst har han hyllats i USA genom sitt samarbete med Esa-Pekka Salonen och Los Angeles Philharmonic

Uruppförandet av Hillborgs The MAX Concerto i San Francisco blev en stor succé. ”…en fascinerande och härlig fest… Mest anmärkningsvärt är hur pianot och orkesterns klanger smälter samman”, ansåg San Francisco Classical Voice. Wall Street Journal som också var på plats i San Francisco skrev att det är ett ”ofta naket och känslomässigt, ibland ömt verk”, och att konserten inleds ”grandiost i den stora traditionen av pianokonserter från sent 1800-tal.”

Anders Hillborg har sagt att han alltid försöker hitta rubriker till sina verk som refererar till något i musiken, men också lockar till eftertanke. Through Lost Landscapes är vacker och lekfull musik, samtidigt som vi förstår allvaret.

Arthur Honegger var schweizare men verksam i Frankrike hela sitt liv. Han ingick i den framträdande tonsättargruppen Les Six som vände sig mot romantiken och impressionismen och i stället ville föra in vardagen i musiken och på scenen.

Dani Howards saxofonkonsert är en hyllning till instrumentets uppfinnare Adolphe Sax och uppbyggd av tre satser som var och en speglar dimensioner av hans gärning.

I andra symfonin driver den amerikanske tonsättaren Charles Ives inte sina experiment så långt som i flera senare verk, men den sinnrika mixen av olika musikaliska element är likväl ytterst påtaglig.

Kommentarerna skrev i samband med en konsert med Norrbotten NEO i Stockholms Konserthus hösten 2013. Konserten gavs även i Västerås konserthus.

Betsy Jolas är en mild modernist av bästa franska märke. Med en aldrig sinande nyfikenhet för nya klanger och instrumentens möjligheter har hon komponerat en rad kvartetter med både traditionella och mer ovanliga besättningar.

Aviya Kopelman är uppväxt i Jerusalem och Tel Aviv och en av Israels ledande tonsättare. Stråkkvartett är något av hennes favoritbesättning och hon har tidigare samarbetat med amerikanska Kronoskvartetten. Idén till Hidden place uppstod i samband med ett för henne ovanligt inspelningsprojekt av ”icke klassiska” sånger. De olika sångerna har fått bilda utgångspunkt för kvartettens fem satser.

Förmodligen var det Joseph Haydn som Kraus impulsen att komponera symfonin i e-moll, som har starka drag av Sturm und Drang.

Med sig till Uppsala International Sacred Music Festival 2012 hade Kronoskvartetten ett program som de satt samman särskilt för festivalen.

Österrikiska tonsättaren Julia Lacherstorfers bredd är ovanlig och spänner över så vitt skilda fält som jazz, kör, joddling och nutida musik. Hon är också skicklig violinist och intresset för folkmusik återspeglas ofta i hennes musik. un:fold är ett beställningsverk från ECHO – European Concert Hall Organisation – komponerat särskilt för stråkkvartetten Simply Quartet.

Det som kommit att bli Lalos stora bidrag till den franska konstmusikens kanon är operan Le roi d’Ys (Kungen av Ys). Ändå fann inte heller den omedelbart vägen till den stora publiken. Den refuserades av alla teatrar i Paris men antogs till slut av Opéra-Comique 1888 och blev mot alla förväntningar en grandios succé. Bara under det följande året uppfördes operan mer än 100 gånger.

Till konserten med Norrbotten NEO och sopranen Donatienne Michel-Dansac under franske dirigenten Pierre-André Valade skrev jag en text kring musiken och temat, vin och musik.

Lars-Erik Larssons musik är en blandning av enkelhet och finess, lekfullhet och hantverksglädje, lyriskt välljud och klassiska former. Med lätt handlag skapade han musik som ibland kunde dra mot stilfull underhållning, men utforskade också modernismens estetik när den bröt in på allvar under 1950-talet.

Rolf Liebermann var en av 1900-talets mest mångsidiga och fängslande personligheter. Förutom tonsättare, sångare och dirigent var han producent för en rad musikfilmer och dokumentärer, dessutom chef för Hamburgoperan i sjutton år uppdelat på två perioder.

I sina totalt 18 etyder för piano fördelade på tre samlingar bygger Liggetid vidare på den stora pianotraditionen från Chopin, Liszt och Rachmaninov. Genom att föra över en helt annan rytmvärld, inspirerad av afrikansk musik, till ett ensamt piano frigjorde han sig också från konventionella musikaliska mönster. Läs gärna min intervju med honom. https://goranperssonmusik.se/artiklar/tidningen-musik/en-guru-ar-i-stan/

I violinkonserten söker sig Ligeti tillbaka till musiken i ungdomens Ungern som han flydde från 1956. Invävt i den bitvis extremt explosiva och kalejdoskopiskt mångskiftande musiken finns fragment av ungersk folkmusik, men också bulgariska dansrytmer och referenser till renässansmusik.

Den här texten skrev jag till en konsert i Stockholms Konserthus då Christian Lindberg dirigerade Kungliga Filharmonikerna i uruppförandet av sin egen Memories from a Cloud och Allan Petterssons fjärde symfoni.

Lindes musik kännetecknas ofta av melodisk lätthet och lyrisk elegans, vilket inte ska förväxlas med ytlighet. Snarare var han djuplodande och kompromisslös, även om komponerandet syntes vara intuitivt och enkelt.

Franz Liszt var 1800-talets stora pianolejon som med sin oerhörda virtuositet tog pianospelet till helt nya nivåer. Andra pianokonserten liknar till det yttre en tondikt, utformad som en sammanhängande helhet men med olika kontrasterande avsnitt.

Att göra orkestern till solist var ett sätt att lyfta fram den moderna symfoniorkesterns virtuosa potential. Och precis som Chopin och Szymanowski, landsmän och föregångare, omskapade Lutoslawski den karaktäristiska polska folkmusiken till något helt eget.

Witold Lutoslawski är en av 1900-talets mest betydande tonsättare. I fjärde symfonin, som också blev hans sista, förenas lyriskt smakfulla klanger med rytmisk elegans.

Gustav Mahler upptäckte, eller snarare drabbades under 1880-talet av Des Knaben Wunderhorn, Gossens förtrollade horn, en samling folkliga dikter och visor. Texterna följde honom under många år och blev både sångsamlingar och underlag till avsnitt i de fyra första symfonierna.

Den legendariske dirigenten Herbert von Karajan sade att ”den här musiken får tiden att upphöra”. Femte symfonin är också Mahlers mest kända och spelade symfoni och har bland annat använts som filmmusik i Viscontis berömda film Döden i Venedig.

I partituret till sin pianokvartett har Amanda Maier-Röntgen skrivit ”Erinnerung an Hardanger” (Minnen från Hardanger). På sina ställen rymmer musiken också nordiska inslag och de fallande ackorden i inledningen påminner starkt om början på Griegs pianokonsert. Kanske skrev hon kvartetten som en hyllning till sin norske vän och kollega.

På uppdrag av Kungliga Musikaliska Akademien skrev jag den här kommentaren om Henning Mankells kammarmusik.

I samband med ett besök av Gävle Symfoniorkester i Stockholms Konserthus skrev jag den här kommentaren.

Rolf Martinsson är en av Sveriges internationellt mest framförda tonsättare. I Duon för violin och cello utforskar han ett intimt musikaliskt uttryck.

Mendelssohn hade låtit sig inspireras av den italienska kulturen – människorna, landskapet, konsten. Den underliggande rytmen i första satsen är en tarantella, en italiensk dans som ska ha uppkommit när de som blivit bitna av den giftiga tarantelspindeln väcktes ur sin dvala och gav sig ut i en konvulsivisk dans.

Mendelssohn själv tillsammans med Clara Schumann uruppförde den här musiken vid en stödkonsert för Gewandhausorkestern i Leipzig.

Mendelssohn skrev hem till systern Fanny: ”För att ni ska förstå vilket ovanligt intryck Hebriderna har gjort på mig, sänder jag med det bifogade, som dykt upp i mitt sinne under besöket här.” Det var en skiss över de första tio takterna i det som skulle bli den fristående uvertyren Hebriderna.

Ruy Blas är ett dyster drama av Victor Hugo som utspelar sig i 1600-talets Spanien. Tjänaren Ruy Blas luras av sin herre Don Salluste att förklä sig till adelsman och uppvakta drottningen, som hade avvisat honom. När dramat skulle sättas upp i Lepzig skrev Mendelssohn en uvertyr till föreställningen för att få fart på biljettförsäljningen.

Familjen Mendelssohn var förmögen och i det stora huset i Berlin bjöd familjen in till konsert varannan söndag där sinfoniorna – bland mycket annat – framfördes av en privat orkester. Söndags-evenemangen i den ståtliga Gartensaal hemma hos Mendelssohns var omtalade och lockade många av tidens kulturpersonligheter. Bland de som syntes i vimlet fanns Heinrich Heine, Frans Liszt och E.T.A. Hoffmann. Även svenska Magdalena "Malla" Silfverstolpe som brukade hålla liknande soaréer i sitt hem i Uppsala, var en av gästerna.

Felix Mendelssohn-Bartholdy var ett musikaliskt underbarn fullt i nivå med Mozart. I första symfonin visar han sin begåvning, för även om han ännu inte helt utvecklat en personlig särprägel, är det utan tvekan musik av ett brådmoget musikaliskt snille.

Fanny Mendelssohn-Hensel – Felix Mendelssohn-Bartholdys några år äldre syster – var mycket produktiv. Hon komponerade över 450 verk för en mängd olika besättningar, oftast i mindre format. Att hon hade förmågan att också röra sig utanför de mindre formaten visar hon både i kantaterna där hon stilmässigt närmar sig Bach, i flera körverk och de stort upplagda pianosonaterna och kvartetterna.

Bilden av Felix Mendelssohn-Bartholdy som en begåvad men likväl ytlig romantiker är utbredd. Efter att ha lyssnat till hans stråkkvartetter finns det emellertid skäl att ändra uppfattning. Skrivet till en konsert med Meta4 String Quartet i Grünewaldsalen.