Programkommentarer

Programkommentarer

Jag har alltid gillat att både läsa och skriva programkommentarer, eller verkkommentarer som de ofta kallas. När skrevs musiken? Vad var det för läge just då? Låg det några särskilda idéer bakom? Svaren på frågorna kan förhöja lyssnarupplevelsen och ge musiken ytterligare dimensioner. Här har jag samlat lite över 100 kommentarer jag skrivit för Konserthuset Stockholm/Kungliga Filharmonikerna, Uppsala Konsert & Kongress, Göteborgs symfoniker och Norrbottens kammarorkester.

 

Mozart: Violinkonserter nr 1, 3 och 5.

Mozarts fem violinkonserter är alla daterade 1775, men på senare år har man undersökt manuskripten och upptäckt att Mozart, eller någon annan, verkar ha fifflat med årtalen som ändrats flera gånger, både framåt i tiden och bakåt.

Mühlrad REMS

Jacob Mühlrads musik graviterar mot det judisk-liturgiska och han har haft stora framgångar med sin ofta suggestiva och meditativt vackra körmusik. REMS som är Jacob Mühlrads första större orkesterverk kretsar kring sömn. Det är själva idén och tankarna om sömn som varit en viktig inspirationskälla för honom, särskilt från ett judiskt religiöst perspektiv.

Nielsen Symfoni nr 4 ”Det uudslukkelige”

Carl Nielsen komponerade sin fjärde symfoni i skuggan av första världskriget. Musiken är känsloladdad och kretsar kring livet och vad det är att vara människa. Som motto för symfonin skrev Nielsen, ”Musik är liv och som sådant outsläckligt”.

Nielsen Symfoni nr 4 ”Det uudslukkelige”

Carl Nielsen komponerade sin fjärde symfoni i skuggan av första världskriget. I ett brev till vännen och tonsättaren Bror Beckman i Stockholm berättar Nielsen om arbetet med den nya symfonin, men framförallt om kriget som upptar hans tankar. ”Det är ju som om hela världen vore i upplösning. Vad ska det bli av allt?

Norman Unstuck

Andrew Norman Född 1979 Unstuck (2008) Speltid ca 10 min Andrew Norman har nominerats både till en Grammy för bästa klassiska komposition och Pulitzerpriset för musik. Många kritiker lyfter fram honom som en av de ledande amerikanska tonsättarna i sin generation. I sin musik mixar han gärna starka uttryck och rytmisk frenesi med målande, färgrika klanger. Ofta hittar han uppslag i konst och arkitektur, eller som när det gäller Unstuck,

Norman: Uvertyr till Antonius och Cleopatra

Ludvig Norman var en av sin tid starkaste musikpersonligheter. Att just han skulle skriva musiken till den första svenska uppsättningen av William Shakespeares tragedi Antonius och Cleopatra var det närmast en självklarhet.

Norrbotten Neo – New Sweden 2016

Under rubriken New Sweden utforskar ensemblen Norrbotten Neo vår tids musikaliska strömningar. Den här programkommentaren kring några helt nya svenska verk skrev jag inför Neos konserten i Grünewaldsalen 3 november 2016.

Ny svensk musik med Norrbotten Neo

Norrbotten NEO är Konserthusets särskilda Ensemble-in-Residence för den allra nyaste konstmusiken.

Obukhov, Skrjabin, Debussy

Skrev den här verkkommentaren till en konsert med pianisten Pierre-Laurent Aimard i Stockholms Konserthus våren 2017

Pejacevic Pianotrio C-dur

Redan som tolvåring började Dora Pejacevic komponera och hon turnerade tidigt som pianosolist i egna verk. Hon blev bara 37 år, men var en stor pionjär i det kroatiska musiklivet och efterlämnade över hundra verk, bland annat en pianokonsert, sånger, stråkkvartetter, pianostycken och en symfoni.

Pejacevic Pianotrio C-dur op 29

Redan som tolvåring började Dora Pejacevic komponera och hon turnerade tidigt som pianosolist i egna verk. Hennes pianotrio från 1910 är lyrisk och senromantiskt färgad med ett brett spektrum av stämningar och känslor.

Pianofantasier av Bach, Schubert, Chopin och Musorgskij

Många av Frédéric Chopins stycken skulle kunna kallas Fantasi, i synnerhet de fyra balladerna, scherzona och Barcarolle. Han lät ofta musiken utvecklas på ett sätt som kan beskrivas som ”pianistiskt-dynamiskt”. Teman presenteras men genomgår en nästan omärklig metamorfos, och plötsligt är musiken förändrad både till uttryck och karaktär, och ändå på ett förunderligt sätt förankrad i verkets grundatmosfär.

Poulenc Sinfonietta

Att Poulenc valde det mindre uppfordrande Sinfonietta i stället för symfoni har inte så mycket med formatet att göra, det rör sig faktiskt om ett verk med fyra satser och snudd på trettio minuters speltid, utan snarare musikens opretentiösa och ljusa karaktär.

Prokofjev Symfoni nr 5

Om den här symfonin har Prokofjev själv sagt att det är en hyllning till den ”fria och lyckliga människans generositet, styrka, och andliga renhet. Temat har jag inte själv valt, det har kommit till mig, mognat och måste uttryckas”.

Rachmaninov Pianokonsert nr 2

Sergej Rachmaninovs andra pianokonsert kan vara den mest älskade av alla romantiska pianokonserter. Det är fylld av passion, längtan och romantik, men också välbehag och frid. Rachmaninov hade redan som 19-åring komponerat sitt berömda preludium i ciss-moll, men nu, tio år senare hade mycket hänt. Ett avgörande tillfälle var uruppförandet av hans första symfoni, en händelse som traumatiserade den unge Rachmaninov.

Rachmaninov: Symfoniska danser

De tre symfoniska danserna från 1940 är Rachmaninovs sista verk. Han har skalat bort allt onödigt och koncentrerar sig på melodierna, klangfärgerna. Han insåg att han aldrig skulle få återse sin barndoms ryska landskap, men i musiken kunde han göra allt levande igen, en allra sista gång.

Ralph Vaughan Williams – Symfoni nr 5

När Vaughan Williams dirigerade London Philharmonic vid uruppförandet av femte symfonin i Royal Albert Hall våren 1943 var det många som höjde ett förvånat ögonbryn. För den här symfonin skiljer sig avsevärt från den föregående mycket våldsamma och omtumlande dissonanta fjärde symfonin.

Ravel Gaspard de la nuit

Gaspard de la nuit skrevs 1908 och är berömt för att vara ett av pianoliteraturens tekniskt mest svårbemästrade stycken. Inspirationen hittade Ravel i tre dikter av Aloysius Bertrand, en triptyk av mänskligt mörker och fruktan.

Ravel Pianokonsert G-dur

Maurice Ravel var mycket skicklig pianist och turnerade ibland som solist i egna verk. Under en av sina turnéer som gick till USA kom han i närkontakt med jazzmusiken, vilket smittade av sig på pianokonserten.

Ravel: La valse

Ravel fascinerades av valsen som form och komponerade 1911 sina Valses nobles et sentimentales och fortsatte sedan sina utforskningar i La Valse. Musiken är oerhört infallsrik och dramatisk, humoristisk och ironisk, avväpnande och briljant, helt öppen för allas olika tolkningar.

Ravel: Menuet antique, Une barque sur l’océan och La valse

Maurice Ravel var mycket skicklig pianist och turnerade ibland som solist i egna verk. Han är också berömd för sitt sofistikerade och fantasirika sätt att utnyttja orkesterns alla klangmöjligheter. Tidigt insåg han möjligheten att kombinera de två förmågorna och från slutet av 1800-talet orkestrerade han regelmässigt musik som han redan hade komponerat för piano, som Menuet antique, Une barque sur l’océan och La valse.

Rihm Pianokonsert nr 2

Musik av Wolfgang Rihm (född 1952) får vi sällan får höra i Sverige, trots att han tillhör vår tids allra största. Den här kommentaren skrev jag till en konsert med Kungliga Filharmonikerna där den amerikanske pianisten Tzimon Barto var solist i hans andra pianokonsert.

Saariaho Saarikoski-sånger

Kaija Saariaho 1952–2023 (2021) Speltid ca 15 min Med sin intellektuellt skarpa och samtidigt storslaget klangrika musik var Kaija Saariaho ett barn av modernismen. Likafullt bär hennes melodiskt komplexa och uttrycksfullt målande musik på en sällsam skönhet som gör henne unik i det moderna klassiska musiklivet. Idag räknas hon som en av vår tids allra främsta tonsättare och tilldelades välförtjänt Polarpriset 2013. Fram till sin bortgång tidigare i år var

Saint-Saëns Introduction et Rondo Capriccioso & Havanaise

Saint-Saëns Introduction et Rondo Capriccioso är en av violinlitteraturens verkliga pärlor. Introduktionens smäktande violinsolo till stråkarnas liggande ackord påminner om en operaaria. Med några kraftfulla drillar i violinens lägsta register byggs förväntningarna upp innan det eldigt spanskinfluerade capricciosot drar igång.

Sarasate Carmenfantasi

Den spanskinspirerade musiken i Bizets Carmen också lockat flera tonsättare att göra arrangemang eller variationer på operans kända melodier, och för spanske Saraste var det i det närmaste en självklarhet. Inledningens Aragonaise är hämtad från fjärde aktens början och kryddad med glissandon, pizzicaton och svindlande höga toner. De olika delarna spelas utan uppehåll och Aragonaise övergår i den kända Habaneran.

Schmidt Symfoni nr 2

Franz Schmidt var född i Bratislava, som idag ligger i Slovakien, men då tillhörde Ungern. Men närbelägna Wien, tidens kulturella magnet lockade, och där positionerade sig den hyperbegåvade Schmidt snabbt som musiker. Under femton år var han cellist i Wienfilharmonikerna; orkesterns dirigent, Gustav Mahler, ville alltid att just han skulle ta hand om solopartierna.

Schönberg Svit för piano op 25

Få tonsättare har rört upp lika starka känslor som Arnold Schönberg. En stor del av 1900-talets konstmusikaliska produktion har på ett eller annat sätt förhållit sig till den tolvtonsteknik som han skapade på 1920-talet.

Schreker Valse lente

Schrekers musik skimrar och glänser, nästan som i en guldornamenterad målning av den österrikiske målaren och inspirationskällan Gustav Klimt.

Schubert Fantasi f-moll för fyrhändigt piano

Kort före sin död 1828 skapade Franz Schubert de tre sista och stort anlagda sonaterna, där han svårt sjuk i syfilis tycks göra upp med sitt liv. Samma år komponerade också för fyrhändigt piano och tillägnade den sin stora förälskelse grevinnan Caroline Esterházy, som emellertid inte besvarade hans kärlek.

Schubert Fyra impromptun för piano op 142

Impromptu associerar till spontanitet och improvisation. Och det är lätt att föreställa sig hur Schubert sitter vid pianot och fantiserar, vilket han med största sannolikhet också gjorde. Men han tog sina impromptun flera steg vidare, för det rör sig om ytterst sofistikerad musik med ett rikt register av både okonstlade och drömlika känslor.

Schubert Oktett i F-dur

Öppningen i Schuberts oktett i F-dur är dröjande och gåtfull med långspunna melodiska linjer. Den övergår i ett lekfullt och ljust allegro, som om Schubert ville besvärja alla de mörka känslor han i själva verket bar på. Temat hämtade han från en av sina egna sånger, den berömda Der Vanderer, Vandraren.

Schubert Pianosonat a-moll op 42

Franz Schuberts Sonat opus 42 i a-moll brukar räknas som hans sextonde för piano. Han var alltså långt från någon nybörjare i genren. Ändå var det den allra första av endast tre sonater som publicerades under hans livstid.

Schubert Pianotrio Ess-dur & Brahms Pianotrio nr 1

Verkkommentar inför en Filharmoniker i närbild-konsert i Grünewaldsalen, Konserthuset Stockholm våren 2017.

Schubert Sånger i arr för piano av Franz Liszt & ”Wandererfantasien”

Vid några musikaliska salonger i Wien runt 1838 hörde Franz Liszt flera av Schuberts sånger, och de ”rörde mig till tårar”. Liszt var också en mästare på att anpassa musik skriven för andra instrument – eller röst! – till pianot.

Schubert Sonat A-dur ”Duo” för violin och piano

Musik av en tjugoårig Schubert där vi kan höra influenserna från Beethoven, och i de lättsamma och förförande melodierna även skönja en viss påverkan av den Rossini-feber som drabbat Wien vid den här tiden.

Schubert Stråkkvartett Ess-dur op 125:1

Schubert var 14 år när han började komponera för familjekvartetten, och vid 20 hade han skrivit 15 fullbordade kvartetter, varav fyra tyvärr gått förlorade. Av de många ungdomskvartetterna är det just den här i Ess-dur som han skrev vid 16 års ålder som hållit sig kvar på repertoaren.

Schubert, Agócs, Pöntinen, Liszt, Rachmaninov

Vid en konsert i Konserthuset Stockholm, stora salen, i januari 2019 spelade Roland Pöntinen ett både omfattande och krävande program. Förutom Schuberts a-mollsonat (D 784), Rachmaninovs 13 preludier op 32 och musik av Franz Lista också Kati Agócs Nostalgia for Airs Unheard, en vacker och meditativ, ibland också överraskande och virtuos hyllning till pianisten Glenn Gould.

Schubert: Stråkkvartett nr 14 i d-moll – ”Döden och flickan”

Några decennier in på 1500-talet framställde målaren Hans Grien en fantasi där en ung nästan naken flicka blir omfamnad bakifrån och kysst av döden. Motivet upprörde sin tid, men har använts av många konstnärer sedan dess. Schubert använde det i en av sina sånger och i den sista stråkkvartetten.

Schubert: Winterreise för sång och piano

Frans Schuberts sångcykel Winterreise upphör aldrig att fascinera. Han komponerade de tjugofyra sångerna mot slutet av sitt liv och de tycks gestalta, sammanfatta, smärtan och grubblerierna som kom över honom de sista åren. Texterna av Wilhelm Müller kretsar kring en ung man som avvisas av sin älskade, lämnar huset där han bott och vandrar ut i snö och mörker.

Schumann Kinderszenen, Pianosonat nr 2 & Symfoniska etyder för piano op 13 och op postum

Robert Schumann var en känslomänniska vars liv pendlade mellan ljuvaste glädje och svartaste sorg, mellan manisk kreativitet och djupaste depression.