Andris Dzenitis född 1978
Mara (2018)
Mara är den högsta gudinnan i den lettiska mytologin. Hon är ansvarig för födelse och död, för all materia och substans, luften, vattnet, rymden. Mara är början och slutet – och ett mysterium. Den lettiske tonsättaren Andris Dzenitis har sökt rötterna i sitt lands antika historia, symboler och tecken, ordspråk och legender. Mycket lever kvar i dagens Lettland i form av dekorationer och symboler på vardagsföremål som porslin, bälten, till och med hustak och fasader.
Mara är omgiven av tecken, kors, zick zack-mönster och nästan ormliknande figurer som symboliserar saker som gränsen mellan vår värld och eftervärlden, födelse och hopp, underjorden, vatten och hav. I sitt stycke reflekterar han över Mara i sakral och mytologisk mening, och även ur ett grafiskt perspektiv.
I sin musik bygger Andris Dzenitis ofta upp massiva mångfacetterade klanger som framkallar bilder av magi och dramatiska landskap. I Mara är mytologin hela tiden närvarande, både i den klingande musiken och de olika symbolerna som också är inskrivna i partituret. ”För mig är Mara en musikalisk kodning av vad det innebär att vara lett”, säger han själv.
Redan som sextonåring fick Andris Dzenitis stor uppmärksamhet för sin sonat för violin och piano som belönades med kammarmusikpriset av Lettlands tonsättarförening. Han studerade för Peteris Vasks i Riga, i Ryssland och i Wien och har även deltagit i masterclasses för Magnus Lindberg och Pär Lindgren vid Musikhögskolan i Stockholm.
Mara är tillägnad landsmannen och Gewandhausorkesterns chefdirigent Andris Nelsons.
© Göran Persson