Felix Mendelssohn-Bartholdy
1809–47

Andante och Allegro brillant A-dur för fyrhändigt piano (1841)

Speltid ca 10 min

Felix Mendelssohn-Bartholdy var åren 1835-1847 chef för Gewandhausorkestern i Leipzig, och för att stärka orkesterns pensionskassa anordnade han våren 1841 en stödkonsert. Mendelssohn var god vän med paret Clara och Robert Schumann som nyligen hade gift sig, och på programmet stod Robert första symfoni, som uruppfördes. Mendelssohn ville samtidigt ge Clara Schumann möjlighet att visa upp sig för Leipzigpubliken. Hon var förutom tonsättare en briljant pianist och på bara några dagar kort före konserten komponerade han den här duetten och tillägnade den Clara. Det var också Mendelssohn själv och Clara som vid konserten framförde den tillsammans. Det var för övrigt första gången som Clara och Robert Schumann stod med på samma konsertprogram.

Det inledande andantet med sin vackert sångbara melodi ackompanjerad av fantasifullt myllrande ackord påminner om Mendelssohns många pianostycken i det mindre formatet han kallade Sånger utan ord. De melodiska linjerna vindlar sig fram och den ena solisten avslutar ofta en fras som den andra har påbörjat.

Allegrot är rasande virtuost med hisnande snabba löpningar och de för Mendelssohn typiska markerade oktaverna i basen. Samspelet mellan de båda solisterna är både musikaliskt och visuellt raffinerat när händerna trängs och armarna korsas. Likväl är det en duett där båda pianisterna får stå fram som två profilerade solister. Sannolikt var det ett sätt för Mendelssohn att ge Clara Schumann extra utrymme och briljera med sin virtuositet vid sidan av honom själv.