Ludwig van Beethoven, 1770-1827

Uvertyr till baletten Prometheus, 1801

Speltid ca 5 min

Några år in på 1790-talet lämnade Beethoven födelsestaden Bonn och bosatte sig i Wien. Där etablerade han sig snabbt som en av stadens mest framstående kulturpersonligheter. Så när tidens store innovatör inom dansen, Salvatore Viganò, fick uppdraget av det wienska hovet att skapa en ny balett, engagerades Beethoven för att komponera musiken. Viganò hade varit verksam i hemlandet Italien men också i Madrid, London och Venedig innan han kom till Wien. Dessutom var han själv kompositör och hade studerat för Boccherini, som han var släkt med. Oftast brukade han själv både göra koreografin och komponera musiken till sina balettuppsättningar.

När han nu fick uppdraget att förnya danskonsten vid det wienska hovet, skapade han en fabel med utgångspunkt från den grekiska myten om Prometheus. Att det hedrande uppdraget att skriva musiken gick till Beethoven och inte till Viganò själv, var med största sannolikhet ett initiativ från den både dans- och musikintresserade Kejsarinnan Maria Theresia. Hon insåg möjligen att med musik av Beethoven och koreografi av Viganò, skulle balettkonsten verkligen kunna utvecklas. Beethoven tillägnade för övrigt några år senare Kejsarinnan sin Septett opus 20.

Men nu skulle han på kort tid musikaliskt måla upp Prometheusmyten, så som balettmästaren Viganò ville att handlingen i den skulle utspelas. Och det är just i uvertyren han lagt den största kraften. Med breda orkesterklanger och starka symfoniska effekter skapar Beethoven en förväntan på det som senare ska gestaltas i baletten. Prometheus hade urpremiär på Burgtheater i Wien 28 mars 1801 och blev en stor succé.

© Göran Persson