John Cage
1912–1992

Sonatas and Interludes (1946–48)

Sonata 1
Sonata 2
Sonata 3
Sonata

Interlude 1

Sonata 5
Sonata 6
Sonata 7
Sonata 8

Interlude 2
Interlude 3

Sonata 9
Sonata 10
Sonata 11
Sonata 12

Interlude 4

Sonata 13
Sonata 14
Sonata 15
Sonata 16

Amerikanske John Cage är en av 1900-talets mest kända och betydande avantgardetonsättare. Hans inflytande på den experimentella konstscenen under främst 1940-, 1950-, och 1960-talet var oerhörd och han är fortfarande en inspirationskälla för många tonsättare och konstnärer.

I slutet av 1930-talet började han experimentera med musik för preparerat piano där man placerar olika föremål på och mellan flygelns strängar för att skapa slagverksliknande effekter. Idén hade Cage fått efter att ha introducerats till sin lärare Henry Cowells utvidgade sätt att använda instrumentet. Att preparera flygeln med skruvar, suddgummin, plastbitar och andra föremål efter Cages ingående och omfattande instruktioner är ett arbete som tar lång tid och måste ske med försiktighet för att inte skada instrumentet.

Cage hade ett stort intresse för österländsk filosofi, symbolik och numerologi och Sonatas and Interludes kom till i samband med att han studerade indisk bild- och scenkonst. Cykeln som består av sexton sonatas och fyra interludes – mellanspel – representerar olika känslor som ofta återfinns i indisk klassisk musik och dans. Cage fann dem i det som kallas navarasas som består av nio olika känslouttryck, och Cage har sagt att han använt åtta av dem i Sonatas and Interludes, men inte specificerat vilka Sonatas och Interludes som uttrycker vad, eller om det ens finns en exakt koppling. Men det rör sig om känslor som ofta delas i två olika grupper. En vit som omfattar kärlek, medkänsla, mod, komik, och en svart med ilska, fruktan, sorg och avsky.

© Göran Persson