Ernest Chausson
1855–99

Symfoni i B-dur (1890)

Lent – Allegro vivo
Très lent
Animé

Speltid ca 36 min

Ernest Chausson växte upp i en välbärgad familj. Pappan var byggentreprenör och hade under 1850-talet tjänat en förmögenhet på att assistera Baron Haussmann vid den stora ombyggnaden av Paris. För att gå pappan till mötes studerade Ernest Chausson till en början juridik, men övergav snart den banan och skrev in sig vid Pariskonservatoriet. Bland hans lärare fanns operakompositören Jules Massenet, men framförallt César Franck som blev både en god vän och en musikalisk förebild.

Symfonin i B-dur, Chaussons enda, följer på flera sätt också César Francks symfoni i d-moll, komponerad fyra år tidigare. Mest påtagligt är formen med tre satser och teman som återkommer genom de tre satserna. Men i Chaussons romantiskt storslagna symfoni finns också stråk av inspirationskällan Wagner. Chaussons musik brukar träffande beskrivas som en länk mellan senromantisk klangprakt och den impressionism som följde med Claude Debussy och Maurice Ravel.

Första satsens tungt dramatiska inledning övergår snart i ett flödande och optimistisk vivo – livligt. De romantiska dragen är framträdande, men här finns också antydan till impressionistisk tonmåleri. Andra satsen är en vindlande och spänningsfylld resa från mörker till ljus och finalen ett laddat musikaliskt drama. Chausson hade sannolikt utvecklats till en betydande operakompositör om han inte tragiskt omkommit i en cykelolycka endast 44 år gammal. Hans opera Le roi Arthus, den enda han fullbordade, är ett lysande exempel på fransk operakonst i Wagners anda.

© Göran Persson