Bo Linde
1933–70

Sex karaktärsstycken op 4 (1952)

Nycker
Speltid ca 2 min

Salong
Speltid ca 5 min

Patos
Speltid ca 4 min

Mondänt
Speltid ca 2 min

Romantik
Speltid ca 5 min

Solent
Speltid ca 4 min

Speltid totalt ca 22 min

Bo Linde var bara 15 år när han 1948 började i Lars-Erik Larssons kompositionsklass på Musikhögskolan i Stockholm. Då var han redan en driven pianist och hade en rad både mindre och mer omfattande pianostycken på sin verklista, bland annat en pianokonsert. Lindes musik kännetecknas ofta av melodisk lätthet och lyrisk elegans, vilket inte ska förväxlas med ytlighet. Snarare var han djuplodande och kompromisslös, även om komponerandet syntes vara intuitivt och enkelt.

Bo Linde.
Foto: Kurt Elfström, Gefle Dagblad.

När Linde var klar med sina studier för Lars-Erik Larsson 1952 återvände han full av energi han till hemstaden Gävle. Där komponerade han på kort tid Ballet Blanc för orkester, en rad sånger och de sex karaktärsstyckena för piano. Men som Peter Friis Johansson skriver i texthäftet till sin cd med musik av Linde, handlar det trots den anspråkslösa titeln – Sex karaktärsstycken – om ytterst ambitiös och krävande musik.

Inledande Nycker är ett preludium med snabba kast i både tempo uttryck. Efterföljande Salong är en långsam vals där Linde lånat drag från orkesterverket Ballet Blanc. I Patos byggs energin upp av en fallande melodisk linje med kontrasterande ackord och allt mynnar ut i en avslutande klimax. I Mondän skymtar Lindes intresse för folkmusik, medan Romantik bär på influenser från Chopin och Robert Schumann. Avslutande Solente rör sig i ständigt uppåtgående gester, som efter en lågmält mellandel hämtar ny energi och avslutar hela sviten triumfatoriskt.

© Göran Persson