Ludvig Norman 1831-1885

Uvertyr till Antonius och Cleopatra opus 57, 1881.

Speltid ca 9 min

Att Kungl. Teatern, som Kungliga operan i Stockholm tidigare hette, ville ha musik av just Ludvig Norman till den första svenska uppsättningen av William Shakespeares tragedi Antonius och Cleopatra är inget att förvånas över. Han var en av sin tid starkaste musikpersonligheter och hade förutom kammarmusik och symfonier även en tidigare uvertyr som klingande referenser. I många år hade han dessutom varit verksam som hovkapellmästare och bland annat introducerat Wagner för den svenska operapubliken. Han dirigerade också Sverigepremiären av operor som Verdis La Traviata, Gounods Romeo och Julia och Bizets Carmen, bland många andra.

Norman hade studerat i Leipzig som var en av de viktigaste musikstäderna under 1800-talet. Som framgångsrik student fick han mycket uppskattning av sina lärare och uppmärksammades även av Robert Schumann. Ändå var han inte tillfreds. ”Jag har nu varit här uti 3 månader, men finner tyvärr att Leipziger Concervatorium är mycket mindre än hvad dess rykte är” skriver han i ett brev.

Väl hemma igen 1852 kastade han sig med kraft in i det svenska musiklivet och ansågs som en radikal och stark uppbyggare. Men redan under studietiden hade han uppvisat tecken på psykisk instabilitet. Ofta pendlade hans humör mellan manisk eufori och total depression. Han drabbades också av olika fysiska sjukdomssymptom, bland annat svår reumatism, vilket gjorde att han i slutet av 1870-talet bad om reducerad tjänstgöring vid Kungl. Teatern för att få mer tid att komponera. Och i den storslaget romantiska Uvertyren till Antonius och Cleopatra som ururuppfördes 1881 kan vi urskilja några av dramats ingredienser: den sköna Cleopatra, de sporrande stridsignalerna och den kraftfulle men plågade Antonius, som efter budet om Cleopatras död kastar sig på sitt eget svärd.