Franz Schreker (1878–1934)

Valse lente (1908)

Franz Schreker tävlar med Claude Debussy och Richard Strauss om att vara det tidiga nittonhundratalets mest raffinerade klangkonstnär. Hela sitt liv fascinerades han av ljud och klanger. Genombrottsverket, operan Der ferne klang kretsar exempelvis kring en ung konstnär som ger sig ut i världen för att söka efter den ”fjärran klang” han hör i sitt hjärta. Omsorgen om klangen och alla de färgschatteringar som en orkester kan ge liv åt hörs också i den melankoliska men varma långsamma valsen – Valse lente – från 1900-talets första decennium. En tid som ännu präglades av sekelskiftets nostalgi och finkänsliga nyromantik. Musiken skimrar och glänser, nästan som i en guldornamenterad målning av den österrikiske målaren och inspirationskällan Gustav Klimt.

Franz Schreker var själv österrikare men framförallt verksam i Berlin. Han hade judiskt påbrå och när nazisterna under 1930-talet övertog kulturlivet förbjöds hans musik. Han tvingades också bort från sin tjänst vid musikhögskolan. Efter en tid som lärare gick han in i en depression och dog bara några år senare. Det är glädjande att hans färgskimrande musik nu spelas allt oftare.