Richard Strauss 1864-1949
Till Eulenspiegel (1895)
…einmal anders ”Grotesque Musicale”
arr (1954) Franz Hasenöhrlr 1885-1970
Speltid ca 9 min

Wolfgang Amadeus Mozart 1756-91
Kvintett Ess-dur för horn, violin, två violor och cello KV 407 (1782)
Allegro
Andante
Allegro
Speltid ca 18 min

Leos Janácek 1854-1928
Concertino för piano, två violiner, viola, klarinett, horn och fagott (1925)
Moderato
Più mosso
Con moto –
Allegro
Speltid ca 17 min

Ernst von Dohnányi 1877-1960
Sextett för piano, klarinett, horn, violin, viola och cello op 37 (1935)
Allegro appassionato
Intermezzo: Adagio
Allegro con sentimento. Presto, quasi
L’istesso tempo. Meno mosso –
Finale: Allegro vivace. Giocoso
Speltid ca 30 min

Berättelserna om den fiktiva personen och upptågsmakaren Till Eulenspiegel har sin upprinnelse i medeltidens Tyskland där han utsatte både hantverkare och adel för olika spratt. Till Eulenspiegel är också en av Richard Strauss mest omtyckta tondikter. Tonsättaren och pedagogen Franz Hasenöhrl – han undervisade i komposition i Wien – utmanades av idén att komprimera Strauss väldiga orkestersats till bara fem instrument. Dessutom reducera tiden från omkring 18 minuter till nio. Han kallade sin både smarta och välkomponerade dekonstruktion av Strauss tondikt för Till Eulenspiegel Einmal Anders! Alltså på ett annat sätt. Det är också en egensinnig och underhållande version av Till Eulenspiegels medeltida spratt, berättad i musik av Strauss och återspeglad av Franz Hasenöhrl

Upptåg finns också i musiken som Wolfgang Amadeus Mozart skrev för vännen och hornisten Joseph Leutgeb. Främst i den första hornkonserten i D-dur där Mozart skrivit in lustiga saker i partituret: ”Nu då – snabbt – bli klar någon gång – som en bra kompis – var modig – är du färdig snart?” De båda hade lärt känna varandra i ärkebiskopens hovkapell i Salzburg, som de lämnade ungefär samtidigt och flyttade till Wien. Kvintetten komponerades 1782, strax efter att Mozart hade gift sig med sin Constanze. Andra satsen har av Mozartforskaren Alfred Einstein också beskrivits som en kärleksduett mellan stråkarna och det varmt och ömsint klingande hornet.

Liksom Mozarts kvintett är en liten hornkonsert, är också den tjeckiske tonsättaren Leos Janáceks Concertino för piano, två violiner, viola, klarinett, horn och fagott från 1925 en pianokonsert i mindre skala. Janácek hade imponerats av pianisten Jan Herman och skrev även in hans namn i partituret till den första tryckta utgåvan. Efter uruppförandet som skedde 1926 gjorde Janácek några kommentarer till musiken där han beskriver temat i första satsen som en ”vresig igelkott”, andra satsen liknas med en ”rastlös ekorre”. I den tredje ger ”nattuggla och andra nattdjur” atmosfären medan den fjärde och sista satsen är en ”scen ur en saga, där alla argumenterar”.

Ungraren Ernst von Dohnányi var vän och klasskamrat med den några år yngre landsmannen Béla Bartók. Däremot var han inte alls som Bartók, eller för den delen Janácek, intresserad av folk-
musik. Han tog i stället intryck av de stora romantiska föregångarna: Schumann, Brahms, Liszt, med flera. Hans ofta spelade pianokvintett i c-moll fick starkt stöd av just Brahms. Dohnányi var själv en mycket skicklig pianist och undervisade från 1905 i pianospel vid Högskolan för musik i Berlin och senare i Budapest.
Sextetten för piano, violin, viola, cello, klarinett och horn är ett av hans sista kammarmusikaliska verk. Musiken är stundtals mörkt färgad, men också laddad med stark passion och kraftfulla teman.
Göran Persson